Solen tittar in i vårt klassrum och framför mig sitter 22 elever och kämpar med sina krior. De har samma uppgift som jag själv påtagit mig. Att tala om vad som händer i dag. Den 24 oktober 1973.

Eleverna har vissa problem med skrivstilen då det som bekant har gått undan med skolreformerna på sista tiden. Själv kommer jag undan problemet genom att odemokratiskt nog plocka fram min lilla Olivetti.

Det är underbara ungar jag har framför mig. Vi är tacksamma för att få ha vår lilla B-skola i fred från byråkrater. Det blir familjärt på en liten skola. Vi kickar boll tillsammans

på rasterna.

Jag fick gå ifrån klassrummet ett tag för att kvittera emottagan-det av 5400 liter eldningsolja. Det kan gå till på det viset på en liten skola. Om jag skulle ge mig på att leka kåsör skulle jag väl skriva att olja i dag är ett brännbart ämne. Energikris! Israelkriget!

Man är ständigt upptagen då man undervisar i en B-skola. Idag ges det lite andrum eftersom alla elever är sysselsatta med att skriva. Tankarna flyger då förbi delvis okontrollerat. Vilken framtid går ungarna framför mig tillmötes? Strontium i skelettet? Blir deras barnbarn offer för en översvämningskatastrof år 2070? I dag är vi glada och lyckliga tillsammans och det kanske inte är värt att tänka alltför långt framåt i tiden?

På samma gång känner jag ansvaret att påverka elevernas inställning till den värld vi lever i. Framför mig har jag kanske framtida riksdagsmän och kvinnor?

Har jag berättat om den 24 oktober? Kan inte med bästa vilja i världen ge mig själv särskilt bra betyg på det här. Man blir relativt fort gammal i vår tid. D.v.s om man ser det så att en 50-åring kan ha svårt att få arbete. Min kria skulle kanske haft rubriken: ”I huvet på en gubbe”. (För att låna idéer av Hans Alfredsson) Ungarnas krior får tala. Alla får renskriva sina alster för att ge en uppfattning om genomsnittsförmågan i en 5/6:a i en B-skola den 24 oktober 1973.

Jag kallas Bäba och är 12 år. Egentligen heter jag Robert. Vi är 14 st. i klassen. Jag går i klass 6. Våran lärare heter Åke och är 40 år. Vi går i en skola som kallas kyrkskolan och vi är 6 klasser i kyrkskolan. I en lokal är det klass 1 och 2 i en annan lokal är det 3 och 4 Och i ett annat hus lite längre ner går 5 och 6. Nästa termin ska vi till en större skola där det går 7 och 8 och 9.

På rasterna spelar vi Schack, bord tennis, fotboll och mini-tennis.

När jag kommer hem så får jag kaffe. Sen går jag ut i verkstaden och bygger på min mini-bike. I min familj är vi 8 personer och 2 katter och en hund. Min mamma heter Maj-britt och min pappa heter Gösta och min stora syster heter Ulla-Bethe och min storebror heter Torbjörn och

min lillebror heter Urban och min lillesyster heter Ann-cathrine och min allra minsta bror heter Magnus. I går kom oljebilen och vi fick 5000 liter till oljepannan så att vi får varmt i skolan. Vi ska snart gå äta.

När vi har ätit ska vi ha musik sen ska vi skriva om oss. Sen ska vi till slöjden och jag har syslöjd och vi har också träslöjd. Jag håller på med att knyta makrame. Min sy fröken heter Britt . Jag går på dansskola på tisdagar och bygger kanot på måndagar. Vi är 7 st. som ska bygga en varsin kanot. Vi har gjort en kanot. Den skulle han som vi lånade formen av ha. Vi håller på med den första. Den ska Dag ha. Jag och Torbjörn ska ha en blå färg på våran kanot. Snart ska vi spola is. Då kan vi åka skridskor. Det är toppen:

Följande uppteckning rör min egen person och vad jag gjorde den 24:e oktober 1973.

Klockan är 6,50. Min man väcker mej. Han är klar att gå till sitt arbete. Hans frukost var the, rostat bröd, kokt ägg (5 min.) lättmargarin och 30 ost till brödet. Jag går upp, sköter morgontoaletten i vårt badrum, klär mej, äter frukost. Den består av kaffe (bryggt) rostat bröd med lättmargarin, honung och ost, filmjölk. Använder inget socker i kaffet, men dricker ”på bit” vid påtåren. Läser tidningen (Göteborgs Posten) mycket slarvigt, jag måste få vakna till av kaffet först, och mina stela leder bli rörliga innan jag är morgon-vänlig.

Bäddar min och min mans sängar, väcker vår son som skall till skolan, han går i 3:e ring på Burgårdens gymnasium. När jag plockat fram lunchmaten, som min man o vår dotter skall ha, (hönsalådaube, rödbetor och potatis som dom steker själva) tar jag min kasse med skolböcker och lite annat och går till Kjellbergska gymnasiet och sitter kl. 8.16 på min bänk. Lektionen börjar kl. 8.15 men sällan är jag där då! Kommer in som sista elev nästan varje gång. Läser svenska. Vi går första terminen i grundskolans kurs, den är en tvåterminskurs, vi läser in hela grundskolans kurs på dessa bägge terminer. Det är vuxengymnasiet som ordnar dessa kurser. Elevernas ålder är mellan 21 – 63 år. Jag är ibland de äldre i kursen, och har den lägsta utbildningen, 6-årig folkskola.

Efter lektionerna går jag till Götabergsskolan och tar hand om en rörelsehindrad pojke som går i 1-klass (Montessoriklass) där jag ger lite läshjälp och sedan kl. 11 går vi till barnbespisningen (”bamba”) och äter tillsammans. Jag hjälper honom med att hämta maten och med av och påklädning. Han går m. kryckor. Vi går till skolans uppehållsrum där jag har tillsyn över skoleleverna och materialet. Spel och aktiviteter av olika slag t ex. spillmaterial som byggs upp till mycket fantasifulla saker, med klister som hjälp. Där har vi fritt spelrum för vår fantasi och arbetsglädjen är stor. Jag har samlat upp material i slöjdsalarna, och tiggt material av föräldrar, skolstyrelsen, Hem och Skola föreningen och lärarna. Kl 12 går den omnämnda pojken till sitt klassrum, jag följer med honom. Sedan går jag till uppehållsrummet och stannar där om ingen läshjälp behövs till kl 13.45 då jag har tillsynen över de skolbarn som har raster och som kommer dit.

Går hem, det tar ca 15-20 min, och städar lite medan eftermiddagskaffet görs klart. Dricker det och tar grovkringlor till, kringlor som jag bakat på fläskflott, rågsikt vetemjöl, sur grädde (el. mjölk) hjorthornsalt, socker. Stora tjocka kringlor som man tar lite smör på när dom blivit ett par dagar gamla. Hör på Riksronden i radion.

Kl. 16 är jag åter i Götabergsskolan. Idag har jag hand om ”öppet hus”, det är skolans fritidsverksamhet som jag har en gång per vecka 10 ggr. per termin. Barnens ålder är 8-11 år, 12-15 st barn kommer och vi pysslar, leker och jag läser en saga. I 2 timmar håller vi på. Några pojkar spelar fotbollsspel hela tiden. Betalning: 19.10 pr. tim. utbetalas efter kursens slut.

Kom hem 18.30. Middagsdags. Vår son har kokat potatisen, min man är på hemväg, kommer strax. Vi äter fläsk och löksås ur frysen till potatisen. Ingen efterrätt. Min man o jag tar kaffe på maten. Vår son tar frukt. Vi vår son o jag ser på TV. Det var (troligen:) Sveriges Magasin som var under sändning och Mats Renberg intervjuvades ty Nordiska Museet jubilerade idag. 100-årsjubileum. Det talas om hur folks vardagsliv skall bevaras genom dagboksanteckningar och jag lyssnar intresserad. Men fattar inte genast, att även jag är ”med-möjlig”, men när detta faktum gått upp för mej nertecknade jag detta. För att kanske tas fram om hundra år som det sades i programmet. Mats Renberg tillade: ”men då är ju inte vi med”.

Kläder som jag hade på mej: Bysthållare i hudfärgad nylon (Triumf ) Bomullsbyxa, vit (Callida) Byxgördel i hudfärgad nylon (Warners), strumpbyxa i nylon (Hudsons), Byxdress i blå crémpline av märke Lapidus och röd polojumper ifrån Wahls i banlon.

Skor: Brun lågklackad Maritzasko.

Väska: Röd bage av galon.

Kappa: Svart-grå-vit rutig ulster i tveedtyg. (Kapp-Ahls) Mössa: Grön skärmmösa med öronlappar i ackryltyg. (Domus) Handskar: Bruna i skinn.

Jag heter Anders och kallas för ”Mumpa”. Jag är tolv år och går i sjätte klass. Jag bor på övervåningen i skolhuset. Skolan är på bottenvåningen. Den heter Kyrkskolan. Den är en så kallad B-skola. Det betyder att två klasser går i samma klassrum. I vårt klassrum går 5:an och 6:an. Sen finns det ett skolhus till, och där finns det två klassrum. I det ena går 3:an och 4:an och i andra går 1:an och 2:an. I varje klassrum är det cirka 20 elever.

På rasterna spelar vi fotboll, fast snart blir det vinter och då spolar pappa, som är klasserna 5 och 6’s magister, isbanan. Det är en ovanligt kall höst, så det dröjer nog inte så länge förrän han kan börja.

I går var oljebilen här. Den fyllde i cirka 5000 liter olja. På tal om olja, så är det just nu ett ”oljekrig” mellan Israel och oljeländerna i mellanöstern. U.S.A. stöder Israel. ”Oljeländerna” hotar med att skära av oljetillförseln till U.S.A. ’om U.S.A. fortsätter att stödja Israel.

Cirka hundra meter härifrån bor en av mina kompisar, Mats. Han bor på övervåningen, precis som jag. På bottenvåningen är nämligen skolans matsal. Men nu måste jag skynda mig att skriva klart, för vi ska på slöjd om en liten stund. Just nu har jag syslöjd, men till våren får jag träslöjd. Slöjden är på en annan som heter Ekbacken. Den ligger ungefär 3 kilometer härifrån. Men nu orkar jag inte skriva mer.

Jag heter Elisabeth och kallas Eliza (Elajsa). Jag går i en B-skola. Femte och sjätte klassen går i samma klassrum, och har samma lärare, Åke 40 år. Vi är 22 st. i 5-6:an, utom magistern. Jag går i sjätte klass, och fyllde 12 år i februari. I sjätte klass är vi fjorton elever, och i femte är dom åtta st. Vå går nio år i grundskolan. Vår skola är röd. I bottenvåningen är det korridor, klassrum, hall och trappuppgång till lärarbostaden i övervåningen. På andra sidan en liten väg ligger det andra skolhuset. Där går 1-2:a- och 3-4:a. 1-2:an har en ”fröken” som lärare. De är 13 st. I 3-4:an har de magister. Där är de 19 elever. På övervåningen finns det en gymnastiksal där vi har ett bordtennisbord står. I materialrummet som också är på övervåningen står ännu ett bordtennisbord. Jag tycker att det är väldigt roligt att spela bord-tennis. Jag har ett Kjell Johansson-racket. Det kostade 32 kr. Jag köpte det när jag gick i fyran. Vi spelar mest fotboll på rasterna nu. Vi har också schack, och bordtennisturnering.

Vädret är kallt för årstiden. Igår, tisdag, kom oljebilen hit till skolan och fyllde på 5 000-liter i vår oljetank. På eftermiddagen ska vi åka skolbuss till Fellingsbro samhälle, där hälften av klassen har textilslöjd, och hälften av klassen har träslöjd. Efter skolan skall jag spela fiol. Jag får en lektion i veckan. I kväll ska jag på barnkör och juniorer. Vi är åtta personer i vår familj. Vi har ett lantbruk med kor. Min äldsta syster heter Anna Carin, och är 19 år, sen kommer Ingegerd som är 18 år, Marianne är 15 år. Jag är 12 år, Monica 8 år, och till sist Lars-Göran, som är 3 år. Jag tycker att syskon är något väldigt värdefullt, och vi tycker mycket om varandra, även fast vi är 6 st., och 8 i familjen.

Vi har tre rum o kök på nedervåningen. I övervåningen bor min morfar och mormor. Mormor heter Anna och fyllde, 70 år igår. Morfar heter Bertil och är 78 år. De har två rum o kök, plus badrum. Mormor har också höns. I går när mormor fylTde var det mycket folk i huset. Bl.a två Lapphundar. Hundarna heter Dorry och Lakka. De är jätte-härliga. Nu är dom väl hemma i Oxelösund.

Jag åker skolbuss till skolan varje dag. Den kommer ung. 20 min. över sju. Kl. 20 min i elva på förmiddagen äter vi skol-lunch. Vi börjar skoldagen kl. 10 min. över 8: Vi slutar skolan halv tre på månd., tisd. och torsd. På onsdagar slutar vi 20 min. över 2. På fredagar slutar vi 10 min. i tre. Vi går alltså i skolan 5 dagar i veckan. Nu ska jag sluta den här lilla ”rapporten”. Jag förstår att mycket, ja kanske allt är annorlunda. Många hälsn.

På frukost-rasten lekte vi Skyltdocka. Det går till så att vi flickor står på en bänk i en lång rad. Sen ska vi välja ut ett affärs-biträde och en kund. Sen ska kunden gå bort och vänta, tills affärs-biträdet har frågat alla skylt-dockorna, vad dom ska ha för yrke. Sedan ropar hon och säger, att kunden få- komma. Affärs-biträdet frågar vad det ska vara. Då säger kunden att hon vill ha en skylt-docka.

Då sätter affärs-biträdet i gång en docka. Om nu dockan är målare så börjar hon att måla. När kunden tycker att den har sett tillräckligt ber hon att affärsbiträdet ska stänga av dockan. Sedan fortsätter hon att prova alla dom andra dockorna.

När hon gjort det så ber hon, att affärs-biträdet ska ta fram en viss docka. Sedan ska kunden gissa vad dockan har för yrke. Om hon inte vet vad dockan gör för någonting, så får hon ställa tillbaka dockan. Då får affärs-biträdet ta fram en ny docka som kanske är sotare. Om nu kunden kan gissa vad dockan har för yrke, så får kunden vara skylt-docka och skylt-dockan vara kund. Och sen väljer man ut ett nytt affärs-biträde.,Och så börjar man om på nytt.

Kl. 11 20 har vi skollunch. Uppställning utanför matbespisningen. Flickorna får gå först in, för dom kan hålla sig lite lugnare än vi pojkar. Först hänger vi av oss kläderna i en vänt-hall. Sen ställer vi upp i led, för att sedan få mat vid en disk i tur och ordning. Maten är olika. I dag fick vi välja på Pytt-i-panna med apelsin-juice eller Skink-låda med apelsin-juice. Vi har bestämda sitt-platser. Borden är av trä och stolarna är både av trä och plast.

Det vi äter på är papp-tallrikar, mjölken dricker vi i plastmuggar och besticken är också av plast. Mjölken får vi från automater, som står på samma bord som knäcke-brödet. Sedan vi ätit går vi ut i vänt-hallen och sätter på oss kläderna och går ut på rast.

Gamla brandstation i Vagnhärad 24 okt 1973

Klockan är 8. Einar kommer in i sovrummet, drar på radion och frågar om jag vill ha te. Han har varit upp minst en timme. Alltid före mig. Vi är pensionärer. E. 71 år, jag 64. Han är frisk och kry och morgonpigg. Sjunger andra-Aenorstäm-man i ”Vår sångarhyllning tag”. Kanske för dig som i dag fyller 100 år. Kanske bara för att solen skiner över de frostvita taken.

Jag segar mig igång med ”mycken möda och stort besvär”. En 28-årig ledgångsreumatism håller mig nere. Förmiddagarna är svåra, säg inget åt mig, för då börjar jag gråta. Jag ”trular” på mig kläderna, välsingnar toaletten och varmvattnet. bäddar min goda säng med tjock skumgummimadrass och ljusblått duntäcke. Skakar nödtorftigt filtar och schalar på balkongen. Dricker otäcka potatisvattnet, bra mot reumatismen, kanske?

Vi läser Södermanlands Nyheter som kommer tidigt på morgonen. Vi väntar på brevbärarn som i dag har ölandsbladet med sig. Roligt läsa nyheter från vår sommar ö sen 18 år. E. kokar sitt frukostkaffe och breder två smörgåsar, är noga med ett inte gå upp i vikt. Byter tofflorna mot träskor, kränger på sig svarta skinntröjan och tar en promenad.

Jag har en stickning liggande på köksbordet, vantar till Röda Korsets handarbetstombola. Ester, min vän och jag, lägger tillsammans våra garnrester, det blir många lustiga randningar på de sakta framväxande vantparen. Ester ringde på fm. och berättade, som hon lovat, om teatern i Trosa folkets hus i går kväll. Sjung vackert om kärlek, ett spel om Gustaf Fröding. Flexteatern, östra Södermanlands kulturråd står för föreställningen.

Jag förbereder middagen, som vi äter kl. 13. I dag blir det köttkorv och potatismos och russinsoppa. Pysslar med mina krukväxter i de fyra fönstren. Pelargonior, Rosengeranium, Porslinsblomma, ST.Paulior. Begonia, Novemberljus, Prydnadsnässla, Häng-begonia.

Från mitt köksfönster ser jag nyplöjda åkrar, och några höst-sådda fält som lyser ljusgröna. Pilskogen, Stenbacken, Kommun – skogen som en mörk krans i bakgrunden. Genom detta landskap drar E 4 sitt asfaltband med aldrig sinande trafik och S.J. sina blanka skenor med tåg som bara sviss-schar förbi vår nerlagda station. Trafikflyget till och från STHLM går mitt över huset. I radion hör vi ofta flygarna rapportera var de befinner sig i lufthavet före inflytandet till STHLM.

På en kulle med åkrar runt om, ligger Solberga. Stora höga lövträd. Just nu avlövade. Några gamla fruktträd på västersidan, trädgården igenvuxen. Vid uppfarten till gården står två grind-stolpar. Massiva ekstolpar, fyrkantiga, svarta. Stora, gissar på omkr. 1 meter x 4. De stod för några år sedan vid Lånesta, men den gården har Vagnh. samhälle i det närmaste ”ätit upp”. Det byggs o byggs o byggs.

Solberga är en gammal Koministergård. ”Prästgårn” säger de gamla ännu i dag. Där får inget röras, inte repareras utan att ”Kulturen” ger tillstånd. Det är en 1700-ta s gård som ska bevaras, men ändå göras beboelig för arrendatorn. Lagårn är nybyggd. Sol-berga är en pärla i landskapet. Där har Lars Vidding i en roman beskrivit en ovanlig präst i gången tid. Om du får se Solberga en klar höstdag i solnedgången glömmer du det aldrig.

Från stora fönstret i ”salen”, som vi säger på skoj, ser jag ut över en garage- och verkstadsgård. Shell och Texaco bensinstastioner med vidhängande verkstäder och en Gummiverkstad. Här kryllar det av bilar och långtradare med utländska namn.

En ny tvätthall är snart färdig. (Arbetar-stugorna kördes bort i dag.) Taket är alldeles plant, jag kan inte se någon lutning, hur ska det gå om det blir massor av snö i vinter? Gummiverkstaden är inrymd i Gamla vägstyrelsens garage. Det är bara gatans brädd som skiljer vår bostad från detta. En bilförsäljning med bilar innom högt staket och ett lågt kontors- o bilvisningshus finns också i den här röran. Tittar jag över detta, lyfter blicken mot horisonten ser jag Trosa lands kyrka och gamla skolan som nu är idrottsgård och heter Häradsvallen. Berga hage med gles skog och stora höga berg-bumlingar och med en jättelik tallrik på höga ben högst upp på berget är till för flygets pejlingar. Nu flyttar vi oss till hallfönstret som vettar mot väster. Närmaste grannar är kyrkvaktmästarns och Kantorns, med hus och trädgårdar. Kyrkogården och Kyrkan på sin höga kulle. Stora lövträd på kyrkogården och omkr. gravkapellet. Prästgården intill församlingshemmet (nytt) och kyrkbacken som är parkeringsplats för bilar. Kyrkan är från 1200-talet.

Den ligger på en gammal kult plats, en del fornfynd talar för det. Trosa-ån som jag ser vindla sig genom åkrar och ängar var segelbar till Vagnhärads kvarn med sin kvarndamm, för länge sedan.

På em. tog vi bilen, volvo 142, och åkte till Gnesta för att handla. Trodde GA:s skulle ha 3/4 långa kalsonger åt Einar. Men icke! Handlade mat i konsum och bröd hos Humbles. Tog en omväg hem till V-d. Körde västra sidan om sjön Sillen. Vi såg ett svanpar med ungar på det blanka stilla vattnet.

Rapsfälten kraftigt gröna. Snö kvar här och där. Ungdjur fortf. ute på bete. Skolbussen lämnade av barn vid nästan varje avtagsväg. Stora ekar, gamla, ihåliga, urgröpta så man kan gå rätt igenom stammen. Vid Brohagslkurvan kom vi ut på nya sträckningen av E 4.

När vi kom hem kastade vi oss över radion, oroliga över hur det otäcka kriget mellan Israel och Arabstaterna ska utvecklas. Ryssland och U.S.A. ligger bakom, matar var sin sida med vapen och matriel.

Vi kokade kaffe åt E. och te åt mig, åt goda Humblebullar.

Såg TV på kvällen, men övergick till radion och Pekkas program vid kvällssmörgåsen vid köksbordet.

Jag är en i ett ”bärarlag” som ber till Gud varje kväll för Nils att han ska bli frisk. Måtte han bli det, ung som han är

Sänder härmed några dagboks anteckningar, Har edra papper och skriver på då jag förut medarbetat för eder räkning åt etnologiska avdelningen ,

Till Nordiska Museets 100 årsdag

Dagbok förd den 24 oktober 1973 av Knut

född 24 okt 1899: således denna dag 74 år.

Klockan 4,39, vaknar av tidningsbudet som kommer med Arboga Tidning, läser den till omkring 4,45 dricker lite mjölk och lägger mig igen, går åter upp kl 7,45 klär mig och åker sedan moped till Paletten , Medborgarhuset i Arboga, och sedan till Herrgårdskonditoriet, mittför Elektriseitetsverket köper en kopp kaffe och en bulle för 1,70 läser Nerikes Allehanda därinne samt går till Ica affären strax intill köper rulltårta och bullar för 7kr är hemma igen kl 9,30 Det har varit ett par grader kallt på morron, men annars ganska bra väder, Det blir lite städning då jag väntar min bror Erik från Granhammar på tiobussen, jag köper en Eskilstuna Kurir och läser den, Kl. är 10,15 nu kommer inte bror min, Jag åker till Engelbrekts kafet vid Arboga Brandstation, köper kaffe och ostsmörgås för kr 3,75.

Är hemma igen kl 11 har köpt Västmanlands läns tidning lägger mig och läser den, samt vilar i väntan på något besök, det är inte så ofta, har ett par yngre pojkvänner som kommer lite då och då, båda är liksom jag intresserade av antikviteter och auktioner, en av dem är också literärt intreserad och vi kommer bra överens, fast det skiljer 50 år emellan oss, Det är Conny I, Peter C, är mera för affärer, Jag är isåfall lyckligt lottad, som fått ett par yngre vänner, som tittar hit på kvällarna. Många gamla får sitta ensamma i sina lägenheter. Det finns ju en del grannar men jag är inte något vidare för att få nya bekantskaper.

Vi betalar här för ett rum och kokvrå 166 kr pr månad, jag har 734 kr i pension, /förtida uttag,/ Vid tretton tiden kom Gillberg från Holma, Valskog, han är skogs ägare och jordbrukare, jag kokade kaffe och bjöd på, han ville veta hur Älgjakten gått, Vi hade fått en stor älg och en kalv, vilket var tilldelning på licensen på vårt område cirka 1000 tunnland skogsmark. Jag får en påse äpplen av honom, innan han går ut på stan att handla vid 14, 30 tiden, Sedan åker jag igen till Engelbrektkafeet för att se om Eckerstål från Västermo kommer in dit, köper en kopp kaffe och en bulle för 1,45. Gillberg kommer också dit, vi pratar och läser tidningen till framåt 4 tiden då vi åker hem var och en till sitt, jag lägger mig att vila, men snart kommer Eckerstål in med min kopparbunke som han satt på en ring som hängare, det är en gammal tung och tjock bunke troligen gjord för hundra år sedan, jag köpte den på auktion i Valskog för 75 kr, han frågar om jag skall köpa koppar kaffepannor vi går ut till bilen, där finns ett tiotal pannor både svenska och finska, men pressade troligen gjorda på 1920 talet, han har köpt dem av en känd uppköpare, men vill nu ha 50 kr styck för dem, Jag är inte intresserad för det priset.

Vid fem tiden kom grannas pojken från Säbytorp, in han kom från jobbet vid Arboga Mekaniska verkstad, han hade en bukett astrar åt mig, han fick en läskedryck Singo päron och rulltårta, vi satt och pratade, mest om skogspromenader och djur, sedan köpte han en bok Karlfelts, Fridolins Visor, för 5 kr, han åkte hem vid pass 17,45, kl 18 kom Conny I, med en blomkruka, gula blommor, Vi satt och pratade som gamla vänner, han fick också päron dricka och rulltårta, men gick hem vid 18,30 tiden, ifall jag skulle få mera främmande. Men det kom ingen mera på kvällen,

Jag gick bort till Herrgårdskonditoriet för att läsa en kvällstidning gick sedan hem och ansåg dagen avslutad. Det var min 74 årsdag den 24 okt 1973, få se om man lever till 75 årsdagen. Som slut kläm på min årsdag och Nordiska Museets 100 årsdag berättar jag lite om mitt privatliv och omgivningen.

Jag har jobbat i skogen sedan pojkåren och trivts bra med det, som ogift har man inte haft så stora fordringar på livet, mitt möblemang är av enkelt slag, Ett par fåtöljer, ett par karm stolar, äldre typ, två antika trästolar ej avlutade, då jag ej gillar den nu grasserade avlutning hysterin, en gammal chefonier, några kopparsaker, två flussvaser, några messingljusstakar Ett tiotal oljetavlor av Arboga konstnären Herman Holmberg, vilken målat en stor del av det gamla Arboga som nu är rivet, han är nu gammal och snart kan han ej använda sin konstnärs pensel mera, men hans verk finns kvar i många hem i vårt land, Jag har haft ett litet torp Säbytorp men har sålt det nu på gamla dagar till min systerdotter och hennes man, har en liten stuga kvar på tomten dit man kan åka ibland när det blir för långsamt i staden, ett par av de gamla barndoms grannarna finns kvar där, och sedan kan man som i forna dagar ströva omkring i de ännu täta skogarna, men snart är Domänverket ägare till de stora skogsområdena där fordom mina förfäder och deras grannar var självägande bönder, och snart är det slut på friden för både människor och djur, när de stora skogsmaskinerna förstör allt i sin väg.

Jag vaknade vid att den stora dalaklockan i vardagsrummet slog 7 slag. Kvickt ur sängen, tvättning och tandborstning i badrummet, öppna- fönstret i sängkammaren och sen ner och sätta på kaffepannan och koka frukostäggen. Morgonandakten i radio lyssnar jag på under tiden. Min make Sture har redan länge varit ute i ladugården och gett de fyra suggorna med de 30 smågrisarna och de 6 gödsvinen mat, mjölkat den enda kon och gett 4 kalvar mjölken samt gett gröpe och hö åt kon och de 25 ungdjuren. Jag har varit sjuk och tål numera inte vid något tyngre arbete.

Efter frukosten diskar jag medan.. Sture arbetar degen som vi skållade i går morse, 6-1. kokande vatten arbetade han med rågsikt i baktråget. Kl. 4 i går ef.m. lade han i jästen och på kvällen arbetade han degen igen. Jag går ut i hönshuset och ger hönsen vatten, havre, hönsfoder och snäckskal.

Bäddar, städar och vattnar blommorna. Jag hämtar sedan upp äpplen från matkällaren, skalar dem och tar ut kärnhuset med en pip, lägger dem i en eldfast form med socker, kanel och litet vatten och sätter in det i den el-ugnen. Så tar jag ur kylskåpet fram älgkött, som var med i den del vi fick, då vi delade den stora älgen här på logen i fredags. Jag delar köttet i bitar, saltar, pepprar och bryner dessa i smör i stekpannan, varefter jag lägger dem i gryta, lägger i lök, peppar, lagerblad och står på vatten. Kalopsen behöver minst 2 timmar på sig att bli färdig.

Det är fin, vit snö i trädgården redan så tidigt i år. Jag ber Sture hjälpa mig med de stora mattorna i finrummet. Vi lägger dem med rätsidan mot snön och piskar lätt, så borstar vi dem rena från snön, rullar ihop dem och lägger in dem i hallen. Nu är det dags att dricka 10-kaffe med hembakade bullar och smålandskringlor till.

Nu putsar jag fönstren 4 st med viledaskinn, duschar blommorna och dammtorkar. Så är det dags att hämta upp potatis och morötter från källaren, skalar och sätter på till middagen, dukar och skummar grädden på mjölkfatet, tar fram assistenten och vispar den.

Så äter vi kl. 12,30 middag: älgkalops, potatis, morötter och äpplen med grädde till efterrätt.

Sedan vi ätit luktar vi på degen. Den skall lukta en aning jäst, då är det färdigt att elda den stora bakugnen i källaren 30 långa vedträn brukar vara lagom. Jag bakar ut stora runda kakor, sedan Sture förarbetat den med sirap och brödkryddor i. 10 st. blev det som jag sätter på bakborden att jäsa. Sture går då och då ner och tittar till ugnen. Jag går ut i skogen och hämtar en ”ungkost” Det är fina friska tallgrenar som vi binder fast vid en där för avsedd stång och med denna sopar vi u gnen ren efter det att vi förut rakat ut glöderna. Brödet som jag penslat över med kallt kaffe sätter vi så genast in i ugnen med greslan. En timme ska det stå där inne. Jag går och lägger mig att vila middag på soffan i vardagsrummet. Somnar in och vaknar vid att Sture ropar, att jag ska komma och se om brödet är färdigt. Det är det, han tar ut det med greslan och jag lägger det på bakbordet med två bakfiltar över. A, vad det luktar gott! jag fortsätter att städa, torkar golven. När de sedan är torra lägger vi på mattorna, vad de blivit klara och fina i färgerna. Det är nu dags att dricka eftermiddagskaffe, ”merafton” som man sa förr, bröd, smör, hemlagad leverpastej, gurka, hemlagad kalvsylta, rödbetor och honung. Vad det smakade bra. Efter disken tar jag kappa och stövlar på mig och tar min dagliga promenad. Följer vångavägen en bit genom skogen och moss odlingen ut på vägen, som går mot Arveka och så en bit på väg 120 hem. Jag byter nu glasögon och läser dagstidningarna. Smålänningen och Växjöbladet.

Klockan kvart över fem tar jag lagårdsdressen på och går ut och mjölkar kon, ger hönsen, tar in äggen och ger hunden Klinga mat och varm nymjölkad mjölk. Nu är det dags att tvätta sig, byta kläder och fara de 2 milen till Älmhult. Där har ett förtjusande konsthantverkspar slagit sig ner på en fin gammal gård och håller kurser, hon Ingrid i Keramik och han Kristerli träslöjd. Jag går på keramiken och Sture i träslöjden. Det är min tur att dreja i kväll. Det är svårt att både sparka med foten och få lerklumpen att forma sig till något och att hålla sig exakt på mitten av drejskivan Ingrid visar och snart går det bättre och bättre. Vi pansar med kaffe och bullar, som vi bjuder på var sin gång. Jag hann få färdigt 2 fat 4 skålar och’en liten kanna- som jag satte grepe på. Jag var stolt. Hemkomna möter oss den svarta katten i dörren, han brukar sällan gå in och blir lätt nervös, när han är instängd. Nu hade vi glömt släppa ut honom, innan vi åkte. Jag är trött och somnar snart, ovetande om att katten gått in i Agnetas rum och sketat i sängen.

Vi slaktar och lagar korv, sylta leverpastej, isterflott och blodpudding fortfarande. Så har vi sått lin, ryskat det och rensat och nu ligger det ute till rötning. Dottern Agneta som går på Konstfack i Stockholm vill se hur det går till. D. S.