Berättat av Ulli

Berätta om din dag: ✏️

Jag åker till Stockholms saltspa på ljusterapi för att orka med hösten. Hemma finns min snart 20-åriga ungdom. Hen orkar vara ca 60 minuter om dagen på skolan. Resten av tiden tillbringas i sängen grubblandes eller framför datorn. Svårt med sömnen pga ångesttankar och mardrömmar. Dagens samhälle är inte en bra plats för barn och unga vuxna med en npf-diagnos! De slås ut redan i lågstadiet. Många års kämpande gav till sist stöd i årskurs 9, då var det för sent för någon som hela livet känt att hen inte passar in. Perioder av depression och suicidala tendenser har ärrat hela familjen. Föräldrar som omväxlande vabbat och varit sjukskrivna med utmattningsdepressioner, en ungdom som givit upp innan 20-årsdagen. En nedbruten familj som hade kunnat fungera bra om vi fått den hjälp som behövdes av samhället istället för att själva behöva slåss för att få lite hjälp här och där men inget heltäckande stöd. En ungdom som kanske aldrig kommer in i samhället trots att hen har så mycket att ge. Ja, vi är allihop deprimerade men vi hoppas trots allt på en ljus framtid för vår älskade unge ❤️💔❤️‍🩹 Någonstans i världen måste det finnas en plats där hen får må bra och frodas!