Berättat av Thomas Ericsson

Berätta om din dag: ✏️

Sov lite för länge egentligen, 08:35 ähh är man pensionär så vad gör väl det. Hustrun ligger och i soffan och slötittar på morgonprogrammet på TV4, hon vaknar alltid alldeles för tidigt, typ halvfem på morgnarna, jösses. Ut i köket och slår igång kaffebryggaren, måste ju ha mina 3 koppar kaffe så jag vaknar till. Dagens mediciner sköljs ner med en skvätt vatten, blodtryck, blodfetter och Cancer tabletterna. Denna förbannade sjukdom som slagit klorna i mig också, prostatacancer, inget roligt ord. Men behandlingen pågår för fullt och nu är det bara två strålningar kvar på Södersjukhuset, 5 veckors strålning, varje vardag fram och tillbaka vid lunchtid ungefär. Det tar sin lilla stund ändå när man bor som vi mitt ute på landet i naturreservatet men ändå så nära civilisationen. Grand final är på Torsdag den 26e, sen tillkommer förståss en massa undersökningar och grejer men behandlingen är klar då, riktigt skönt. Kommer iväg lite sent tyvärr, har lite bråttom och då är givetvis Anders Ström vår fantastiska granne ute på grusvägen och lagar potthål med sin traktor, bara att vänta tills han släpper förbi mig, lugn och fin. Upp på motorvägen äntligen och kan åka undan riktigt bra, lugnt med trafik så jag kommer till Södersjukhuset med en kvart till godo. Tar den riktigt långa promenaden genom korridorerna till Strålningsavdelningen och självscannar min ankomst, hinner bara sitta 5 minuter i väntrummet innan jag blir uppropad och insläppt i behandlingsrummet. Där finns som vanligt den alltid lika glada och trevliga personalen, dom är fantastiska tycker jag, gör besöket mycket lättsammare. Själva behandlingen tar bara ca 7 minuter innan det är dags att klä på sig och rulla hemåt igen, tar en annan väg hem, skiter i E4an på hemvägen faktiskt. Lite lugnare med Västerbron och Tranebergsbron via Bromma när det inte är nån tidspress liksom. Älskar att köra bil, har alltid gjort. Speciellt min stora Chevrolet Suburban 81a som just nu är min daily driver till snön kommer, V8an spinner så mjukt och mullrar samtidigt så härligt, älskart. Kommer hem till våra två underbara hundar Hemi och Ghia, tar en liten sväng på tomten så dom får kissa av sig lite. Frugan har åkt iväg med Selma, ett av våra barnbarn och kör henne till ridskolan i Bålsta, varje Tisdag ligger det på oss, jätteroligt. Så jag passar helt enkelt på att ta lite gubbvila i TV fåtöljen, superskönt. Innan dess släppte jag ut våra höns på tomten såklart, dom måste ju ut och inspektera domänerna och äta lite godsaker som fortfarande finns i gräset. Tar det lugnt och lagar lite mat till mig själv när jag blir hungrig, Frugan äter hos dottern och mågen och kommer inte hem förrän ca 20:00. Vi avslutar kvällen både framför TVn och ute i köket lyssnande på radion och avhandlar dagens äventyr, hon och barnbarnet har haft det precis lika trevligt som dom brukar ha, och jag har inte något att klaga på egentligen, bara det att min behandling tar på krafterna, men snart är det över och hoppas det långsamt går tillbaka till det normala. Jaa i stora drag är det så en vanlig dag ser ut hos oss här i Järfälla, med 5 vuxna barn, 9 barnbarn, snart 11 😃 så finns det alltid något att göra . Vi kämpar på i höstmörkret och längtar redan till våren så klart, tack för mig hälsar Thomas.