Berättat av Lena Kronberg

Berätta om din dag: ✏️

Tisdag den 24 oktober 2023

I morse väcktes jag inte av att vikariebyrån undrade om jag kunde jobba.

På gott och ont.

Jag behöver pengarna och gillar jobbet.

I våras jobbade jag heltid, hade långtidsvikariat i en klass på SFI i Malmö.

Men kvinnan jag vikarierat för i mer än ett år, har bitvis blivit friskare och mitt vikariat har krympt till en dag i veckan.

Jag har anmält mig till vikariebyrån och måste egentligen ligga beredd varje morgon, det tar minst en timme att ta sig till jobbet och första lektionen börjar 8.15.

Och jag vill inte komma inrusande i sista minuten.

Så egentligen bör jag kliva upp 6 om jag ska hinna i tid.

Men vikariebyrån öppnar inte förrän 7.

Så i morse slapp jag stressa.

Egentligen är det lika bra, en läkare ska ringa i eftermiddag och meddela om man hittat metastaser i min kropp.

Jag genomgick en skiktröntgen och en massa andra kontroller i september.

Jag har alltid mobilen avstängd när jag undervisar. Är mycket sträng när det gäller mina elever också.

Ingen mobil på lektionerna.

Utom om en läkare aja ringa.

Så det gäller väl mig också.

Men hur ska jag göra om jag får ett dåligt besked?

Fortsätta lektionen med ett blekt pokeransikte?

–

Jag låg kvar ganska länge i sängen.

Kollade Facebook.

Konstaterade att vi fortfarande har Sveriges genom tiderna sämsta regering.

De gör inget rätt.

Sänkt pris på snus. Varför?

Kräver kall öl på Systemet. För vem? Hemlösa som inte har kylskåp?

Och arbetskraftsinvandrare, som hittills fått stanna om de har 13 000 eller mer i lön, ska från den 1 november ha 27 360 kronor i månaden, för att få stanna.

Tur att jag inte är invandrare.

Jag hade inte fått stanna.

Mina kompisar, som arbetar inom äldreomsorgen får inte heller stanna. Inte heller lokalvårdare, barnskötare, trädgårdsarbetare, restaurangpersonal…

Och det värsta är att det inte endast är extremhögern som tycker detta, även Moderater, Liberaler och KD. Och det är redan beslutat.

I februari kommer de eventuellt höja nivån.

Medan asylsökande fortfarande får 61 kronor om dagen.

Inte en krona mer. Om de har ordnat eget boende.

Detta ska gå till mat, kläder, resor med kollektivtrafiken, värktabletter, eventuell hyra, el, internet… Om man inte får bo gratis hos någon.

Jag och mina vänner har haft många inneboende som inte betalat hyra.

—

Jag äter en ganska trist frukost.

Unnade mig en ost, det har jag knappt gjort sedan kriget i Ukraina började, men om jag hittar en som kostar mindre än 100 kronor kilot kan det hända att jag unnar mig en.

Det har inte blivit många.

Och jag har inte råd med tomat eller paprika, så endast ost blir det. Inte så gott.

I somras åt jag mins egenodlade tomater. Och några paprikor blev det.

—

Disk.

Ångrar att jag köpte Icas billigaste diskmedel.

Det luktar vidrigt. Som toalettrengöring.

—

Måste söka jobb, kan inte vänta på att någon ringer.

Ser några som ser intressanta ut.

—

Klockan är 14.45.

Väntar på att läkaren ska ringa.

Vågar inte göra något.

Har laddat mobilen.

Ligger i sängen och väntar.

Läkaren ringer, en äldre man.

Jag har aldrig träffat honom, det är alltid nya läkare när jag går dit eller pratar med någon.

Känns otryggt.

Varje gång frågar de om jag röker.

Varje gång frågar jag om de läst min journal.

Uppenbarligen har de inte läst.

Jag har aldrig rökt.

Så det känns orättvist att just jag fick lungcancer.

Men det kan man få när andra röker.

Som andra gjorde när jag var barn.

Till och med min dagmamma. Hon hade alltid en cig i mungipan.

Egentligen en rätt cool kvinna, älskarinna till Harry Martinson.

Fast jag såg bara en jättegammal tant med mycket läppstift. Och cigarett. Och whippet som hette Monalisa.

DDT och hormoslyr var andra gifter vi utsattes för.

—

Läkaren säger att de inte har hittat några förändringar i min kropp, vilket innebär att jag förmodligen inte har några metastaser.

Jag skriver till mina barn och berättar.

Min dotter är utbytesstudent på Nya Zeeland just nu.

Alla blir glada.

Jag ska fira med mina söner i helgen.

Kanske kan vi få med min dotter via någon app, beroende på vad klockan är.

Hennes termin är slut nu, så hon ska ha lite semester på Norrön, där hon bor.

—

Jag har under dagen uppmanat flera av mina vänner på Facebook att dokumentera dagen, flera har redan skrivit.

Jag tar en bild på en tallrik med Olof Palme och filosoferar om honom.

Saknar de äkta socialdemokraterna, han, Ingvar Carlsson och Håkan Juholt. Sedan endast kapitalister och såna som lajvar SD. Tyvärr.

Jag avslutar min dag med Fröken Fri ans krig.

En bra tv-serie, även om jag reagerar mot språket.

Jag är lite nördig och vet att duandet var mycket ovanligt vid förra sekelskiftet.

Man kysstes inte offentligt heller.

En annan sak som stör mig lite, är scener från Skansen. Det är bra att de använder Skansen, men eftersom det är min gamla arbetsplats, så känns den så bekant att jag reagerar varje gång.

Nå, det är en bra serie i alla fall.

Dagen är slut för i år.