Mitt Liv

  • Kristiina Olausson

  • Kristiina Olausson

  • Kristiina Olausson

  • Kristiina Olausson

Berättat av Kristiina Olausson

Berätta om din dag: ✏️

24 OKTOBER 2023

Sovrumsgardinerna är framdragna när jag vaknar vid åttatiden denna tisdag morgon. Orsaken är att vår bodstadsrättsförening har anlitat en byggfirma med några grönklädda byggnadsarbetare att klättra upp på fasaden på vårt hus på Trålgränd 2 och se över och täta till brister/skador i skarvar som uppkommit under de 29 år som flerfamiljshuset har stått vid Norra Hammarbyhamnen.

Maken Leif, 77 år, har till uppgift att laga frukost varje dag, han stiger upp först och sätter igång frukosten. Det blir stekt ägg med ost på som steks cirka 5 min sen värmar man upp tomatskivorna med lågt värme. Salt, peppar och olivolja. Ett äpple och morot skivas till tallrikarna dit de stekta äggen och tomaterna ska placeras strax. Slutligen en slinga majonäs ur tuben på ägget och vips så är det klart. Utöver blir det ett glas jogurt blandat med filmjölk och några vinbär från frysen. Detta toppas sedan med solros- och pumpafrön.

Under tiden har jag som nybliven pensionär fått dra mig lite extra i väntan på frukosten.

Nu är frukosten klar och vi sätter oss vid det lilla försterbordet i vardagsrummet. Därifrån har vi en vy över en liten bit av Hammarby kanalen. På somrarna ser vi hur fritidsbåtar tar sig ut i skärgården på saltvatten sidan eller hur Jehander, det stora sandfartyget, tömmer sin last vid en kaj exakt mittemot vårt fönster. Här njuter vi av att sitta och äta frukost och dricka kaffe förstås. Det hela åtnjuts i lugn och ro och med denna rejäla och supergoda frukost klarar vi oss med långt in på eftermiddagen.

Vid frukostbordet bestämde vi oss att besöka Monet’s Garden – en pågående utställning vid Sjöhistoriska museet på Djurgården. Jag bokade biljetterna med pensionärsrabatten 240 kr per person. Det är dyrt men eftersom Claude Monet är min absoluta favorit konstnär och att jag hade hört att den här utställningen är helt annorlunda så låt det gå tänkte vi.

Vi ska vara där kl 13 idag.

Nu fanns det ett par timmar ledigt så jag hade tänkt först gå och styrketräna i gymmet på Färgargårdstorg men ändrade mig nu när solen kom fram. Vi kom nämligen på att det vore trevligt att cykla till utställningen på Djurgården istället för att åka buss.

Både min man och jag har en sudoko app i mobilerna så vi passade på ta en paus med sudoko hjärngympa. Leif är duktig och klarar de svåraste sudokon men även jag har börjat träna mig för svår sudoko. Det går bättre nu och jag klarade mig till slut att räkna ut den rätt kluriga lösningen. Nöjd.

Så var det dags för cykelturen till Djurgården i det kalla men tidvis soliga höstvädret. Långärmad tröja, fliskofta och kuddjacka på. Cykelhandskar och pannband under cykelhjälmen och vi är redo.

Vi cyklar med våra vanliga treväxlade cyklar från Trålgränd 2 förbi Färgargårdstorg till Tegelviksgatan som leder vidare till Stadsgårdskajen. Förbi Slussen byggprojektet och mot Kungsträdgården där vi tar till höger förbi Grand hotell. Vidare mot Strandvägen och målet för dagen – Monet’ s Garden utställningen – som ligger vid Sjöhistoriska museet. Stockholm är vackert även på senhösten när vi cyklar längst strandlinjen. Lite kuriosa var att det satt /stod drygt ett tiotal ståtliga häger på ett ambassads hustak! Läckert och mäktigt på samma gång. Efter 45 minuters cykeltur var vi framme men rätt frusna så det var skönt att låsa snabbt cyklarna och gå in i värmen.

Jag skannade qr-koden i biljetterna i en automat med mobilen dit jag hade sparat dem. Vi entrade nu utställningen som var helt digital vilket i sig är rätt unikt. Vackra målningar i härliga färger och som började röra sig och fylla upp hela rummet i konstnärliga färggranna dimensioner. En nästan oändlig kavalkad av mästerverk rullades in och ut på väggarna och golven också. Fantastiskt hänförande och jag älskar Claude Monet vars målningar visades på det här spännande sättet.

Konstnären hade gjort cirka 2000 målningar vilket ger typ två målningar i månaden under de fyrtio verksamma år enligt maken som räknat.

Drygt en timme senare när vi hade tittat klart konstaterade vi att vi tar kaffet hemma. Vi låste upp cyklarna och satte full fart hemåt.

En incident höll på att ske när vi cyklar från Kungsträdgården mot grönt över gatan mot Strömbron som leder mot Gamla stan. En taxibil som kommer bakom oss vänder då till höger framför oss så det var några få centimeter från att Leif blev nerprejad. Chauffören kan inte ha sett oss alls! Som tur var gick det bra den här gången.

Det här fick bli årets sista cykeltur på totalt 1,5 timme från Södermalm till Djurgården tur och retur. Väl hemma parkerade/låste vi cyklarna nere i cykelförrådet i stället för att ha dem i lägenheten.

Vi var rätt frusna när vi kom in och var rätt sugna på kaffe med dopp. Vi kokade en kopp nescafé till en kardemumma bulle samt en blåbärsmuffin (köpta) som fanns kvar från igår. Det blev toppen.

Nu var det skönt att sätta sig på vardagsrums soffan och titta på nyhetsflödet i mobilen. Tyvärr lever vi i mycket oroliga tider numera, vilket gör att tidningarna är fyllda med hemska rapporter från olika slags stridigheter. Tankarna blir många. Hur har det kunnat bli så? Hur naiva har vi varit egentligen? Var är respekten för staters och människors rätt till fred och integritet? Kan vi få fred på jorden igen?

Utöver har vi klimatförändringarna som värmer upp vår atmosfär. Tidningar rapporterar om förödande konsekvenser för oss människor, för våra barn och barnbarn och för djurlivet på vår planet om inte vi agerar nu.

Det finns ännu ett specialområde som jag bevakar i nyhetsflödetna och det är informationssäkerhet. Jag har varit yrkesverksam över 20 år inom detta område och jag blir direkt fundersam när det inträffar olika slags allvarliga uppsåtliga angrepp på våra IT-system vare sig det rör myndigheter eller företag. Vi måste bli bättre på risktänkande på alla nivåer i dessa dagar. Samtidigt händer det så mycket i IT-utvecklingen idag så det går aldrig att vara 100% säker att vidtagna skyddsåtgärder räcker mot fientliga intrång.

Jag hade tagit ett par foton i utställningen så jag tog fram mobilen och valde fyra foton som Instagram appen sedan satte ihop till en reel med bakgrundsmusik. Hashtag # krola715. Kolla in om den finns där än.

Till middag blev det en köttfärsgryta också den från igår. Jag skulle alltså kvällen innan gå på en afterwork med några jämnåriga mogna kvinnor så jag passade på att tillaga en större sats av grytan som maken kunde smaka redan igår. Jag hade tillagat den med egenodlad potatis från landstället, ett par morötter, bönor, purjolök en vitlöksklyfta en burk hackade tomater, grönsaksbuljong och så köttfärs och en massa kryddor. Förresten det hade gått precis lika bra med vegetarisk sojafärs. Idag var grytan fantastiskt mustig och precis rätt värmande mat efter konstutställningsrundan må man säga.

Nu är det tisdag kväll och jag har en uppgift kvar att göra. Nu när disken är bortplockat in i diskmaskinen så ska jag sätta ihop en Ikea karmstol (Ekenäset) som köptes i slutet av förra veckan. Totalt skulle det här vara den tredje stolen av samma sort och färg. De två första satte jag ihop till landet där det saknades sådana här rejäla karmstolar.

Det blev trots allt en utmaning att greppa hur sätta sätet/ryggstöd ihop med ben/armstöd delarna så de hamnar på rätt plats i stolen. Hmm, hur svårt kan det vara att följa instruktionerna tänkte jag när jag fick veta att det hela tog fyrtiofem minuter! Det var den tredje stolen jag satt ihop! Illa.

Under tiden har morfar Leif haft ett samtal med barnbarnet Ossian (snart 15 år). Ossian är Leifs äldsta dotters barn. Han har behov av att höja sina något låga betyg under nionde skolåret. Ossian och morfar samtalade nu om matte och vad specifikt som behöver tränas. Leif är fysiker och han kan hjälpa barnbarnet med allt som kan tänkas och det på ett mycket pedagogiskt sätt dessutom.

Mitt i TV streamingen kom jag på att jag hade i kylskåpet en papperskasse med några trattkantareller som behövde rensas idag. Dem plockade jag igår och det lär ha varit den sista svamprundan i Ingarö skogarna i år. Det är bara att sätta igång att putsa och dela dem. Jag la den färdiga rensade svampen på tidningspapper och hoppas det går att torka dem…Mission completed.

Min syster Leeni, som bor i Finland såsom resten av min familj, Whatsappade ett kort meddelande att vår snart 90 åriga mor gärna ville se några bilder på barnbarnet (vår dotter) Lisas (30 år) och hennes sambos egnahemshus i Huddinge. De båda har utbildning och arbete inom IT sektorn så på fritiden älskar de att jobba med händerna det vill säga renovera huset och trädgården.

Jag satte igång att leta några bilder för både inomhusmiljön men också bilder från trädgården som visar hur de har fått det i det ett hundraåriga huset vid Ringvägen. Jag hittade en mängd fina bilder som visar hur hemtrevligt de har numera. Sedan var det bara att bifoga dessa bilder på vårt gemensamma whatsapp flöde till systern.

Vi hade senare på kvällen ännu ett sedvanligt samtal med sonen Erik som är civilingenjör, 28 år. Han jobbar på ett försäkringsbolag och golf är ett stort fritidsintresse för honom. Han berättade bland annat om planerna för en golfresa till Irland med fem kompisar till nästa sommar.