Berättat av Karin

Berätta om din dag: ✏️

Vaknade av väckarklockan på mobilen kl 6. Drack mitt morgonkaffe (svart) ur en handdrejad vacker lindblomsgrön kopp samtidigt som jag läste tidningarna på min laptop i sängen. Varje morgon scannar jag igenom GP, DN, Nice-Matin, Le Monde och Le Figaro

De tre sistnämnda för att hålla mig à jour med Frankrike och hålla franskan igång och den jag verkligen läser är är DN. Det är mest elände i världen; kris (igen) i Mellanöstern, fruktansvärt krig mellan Israel och Hamaz där vanliga människor, i synnerhet barnen i Gaza, får betala priset. Förfärligt. Kaos i USA, talmansvalet helt låst. Jag undrar över och skräms av alla populister som uppenbarligen vill störta våra demokratier. Gängkrig, terroisthot, förtalskampanj mot Sverige och en handlingsförlamad regering som är helt i händerna på SD, Jimmie Åkesson och hans anhang. Det är inga roliga tider vi lever i.

Efter tidningarna åt jag frukost: mer kaffe och surdegssmörgås med ost, och lite yoghurt.

Iklädd mjukisbyxor, t-shirt och egenstickad tröja arbetade jag hemma på förmiddagen. Jag gick igenom och svarade på mail, planerade möten och arbetade med detaljerna i ett mentorpojekt vi ska genomföra till våren. Jag arbetar med HR, som programledare, på Göteborgs stads stadskontor. Programmets mål är att vi, staden, ska vara en attraktiv arbetsgivare så att vi kan bemanna våra verksamheter och därmed kunna fortsätta leverera på det kommunala uppdraget.

Kl 11 tog ja färjan från Hönö till Lilla Varholmen och som vanligt gick bussen till Göteborg precis när färjan lade till så jag fick lägga till dryga 10 minuter till min restid. Och som vanligt gnisslade jag tänder och tänkte att om det inte varit för miljön och parkeringssvårigheterna hade jag åkt bil. Eftersom jag skulle åka direkt till träningen hade jag på mig träningstights och -top med kimonokavaj och Babour-jacka över. På färjan och bussen funderade /drömde jag om att göra en resa till Nice med min dotter. Jag vill så gärna visa henne min älsklingsstad och klimatet (mörkret) här triggar min reslust.

Kom fram till Hagabadet i centrala Göteborg (Haga) lagom tid och körde ett träningspass över lunch: ett stationspass som kallas ”funktionell träning”. Mycket flås och arbete med kroppsvikt. Det var fyra stationer med fyra övningar i varje och vi var indelade i fyra personer i varje grupp. Som vanligt klar kvinnodominans i gruppen, de flesta mellan 40 och 60 + år gamla. Det är fördelen med Hagabadet, de flesta som tränar där är inte purunga. Efter passet hann jag med 10 minuter i det infraröda rummet. Det sägs att ljuset ska hjälpa till att återhämta musklerna men jag vet inte vad jag ska tro om det. Men det är varmt och skönt. Duschade, sminkade mig och tog på mig mina ”jobbkläder”. En grå sober byxdress i tunn ull med en kul jacka i skräddad kimonomodell. Som med fler och fler av mina kläder, har jag sytt den själv. Slow fashion är väl rubriken.

Efter träningen åkte jag spårvagn till min arbetsplats på Göteborgs stads Stadsledningskontor som ligger vid Gustav Adolfs torg. Vårt kontor är aktivitetsbaserat, dvs vi har inga fasta arbetsplatser och jag valde idag att sitta i ”ljusgården”, en atriumgård som fungerar som både lunch- och fikarum. Och som för mig idag; en trevlig plats att arbeta på. Samtidigt som jag ”lunchade på en drickyoghurt arbetade jag bland annat med att registrera handlingar i stadens nya dokumenthanteringssystem och så hade jag ett möte kring första uppstarten av mentorprogrammet. Vad ska den träffen innehålla och hur ska vi lägga upp det?

Efter jobbet träffade jag två kära väninnor på grekisk restaurang på Engelbrektsgatan i centrala Göteborg. Vi lärde känna varandra när vi läste vinkunskap på universitetet 2010 och har umgåtts sedan dess. Många roliga resor har vi gjort: Peking, Sydafrika, Ungern och Italien. Nu var det länge sedan vi sågs så vi hade mycket att prata om. Mycket allvar kring liv, hälsa och egna och andras allvarliga sjukdomar. Men också, eller framför allt, många goda och innerliga skratt. Vi avhandlade också pensionstankar (det händer något när man fyller 60), resor (det är en orolig värld så det är bäst att inte resa så långt!), vinvanor (vad är måttligt och lagom), andra vänner & bekanta och våra barn. Allt över en lammfärsbiff, några mezerätter och ett glas rött vin.

Min man hade bestämt med en kompis att gå på en gitarrkonsert på Konstepidemin som slutade ca kl 20. Vi hade bestämt att åka hem tillsammans i vår i bil och eftersom min träff med väninnorna var klar redan vid 19-tiden tog jag spårvagnen till Wieselgrensplatsen på Hisingen, hem till min son och sonhustru. Hemma hos dem var det hockey- och pizzakväll. De åt hämtpizzor ur kartong och matchen mellan Frölunda-Växjö gick på TV. Enligt min mycket hockeyintresserade sonhustru har Frölunda alltid svårt mot Växjö borta. Medan matchen pågick småpratade vi om ditt och datt men mest om bostäder och ränteläget. De står inför flytt och försäljning av sin nuvarande lägenhet och hade haft en mäklare på besök tidigare på eftermiddagen. Det är inte roliga tider på bostadsmarknaden just nu och vi spekulerade en del i hur framtida ränteutvecklingen blir.

20.30 kom min man och hämtade mig i vår Toyota Auris (en mörkblå elhybrid) och vi åkte hem till Hönö. I bilen pratade jag i telefon med min dotter om hur dagen varit och hur hennes barn, mina barnbarn, mår och har det på förskolan. Min dottersons barngrupp har plötsligt blivit mycket större; den har gått från 16 till 22 barn och det verkar som att det påverkar honom negativt.

Dagen avslutades tillsammans med min man med en kopp te framför TV:n (Aktuellt och Kulturnyheterna på Svt Play) och prat om hur våra respektive dagar varit. Nu är klockan 23 och det är dags att läsa lite i min bok (De polyglotta älskarna av Nina Wolff). Sedan är det godnatt och denna 24 oktober 2023 är slut.