Berättat av Janet

Berätta om din dag: ✏️

Tisdagen den 24 oktober 2023

En bra dag!

Under förmiddagen tog jag hand om tvätten som torkade över natten i trappuppgångens tvättstuga en trappa ner. Undviker att använda el i onödan nu när jag är pensionär och har tid att hämta på morgonen. Lagade mat till några dagar: potatis och lax (upptinade ojämna bitar).

Cyklade hemifrån Minneberg (på Brommasidan av Tranebergsbron) till Gamla stan. Solen sken på vägen dit. Träffade gamla arbetskamraterna Elisabeth (också pensionär) och Carina (snart pensionär) utanför jobbet. Vi gick på Nobelmuseet vid Stortorget och åt dagens lunch (viltbiffar med potatis). Det har blivit dyrt (145 kr) men kaffe ingick och det var trevligt. Har inte setts på ett par månader så vi hade mycket att prata om. När Carina gick tillbaka till jobbet gick Elisabeth och jag en promenad: Köpmangatan förbi statyn Sankt Göran och draken vid Köpmantorget till Skeppsbron och bort mot Slussen längs vattnet. Vi stannade till vid VaccinDirekt och tog var sin spruta mot den senast covidvarianten. Sjätte covidsprutan, vem hade trott det för några år sedan?

Efter vaccinet gick vi till Katarinahissen, som har precis öppnat efter att ha varit stängt i 13 år. Vi hade tänkt åka innan de börjar ta betalt för det vid årsskiftet, men det visade sig att den var avstängd igen.

Tränade på Friskis&Svettis på vägen hem och värmde lax till middag i mikrovågsugnen. Efter Rapport på teve på kvällen läste jag novellen ”Han” av årets nobelpristagare Jon Fosse som inspiration till en uppgift till en av kurserna i kreativt skrivande som jag går. (Halvtidskurs på heldistans vid Linnéuniversitetet.) Den är skriven som en inre monolog. Det skan jag själv öva.

Läget som relativt nybliven pensionär: Saknar arbetskamraterna och att jobba tillsammans mot gemensamma mål. Själva arbetsuppgifterna som journalist var helt okej, men jag saknar dem inte. Trivs också bra som pensionär och studerande. Det känns lyxigt att kunna disponera min tid precis som jag vill.

Tillståndet i världen: Bara elände så långt ögat når. Först kom pandemin som bara fortsatte och fortsatte. Just när det verkade som om allt skulle återgå till det normala blev det krig i Ukraina. Det pågår alltjämt, men plötsligt är det mycket lite om det i nyheterna eftersom kriget mellan Hamas och Israel dominerar just nu. På hemmaplan: inflationen fortsätter, gängvåldet fortsätter (det skjuts och sprängs var och varannan dag i landet). Klimatkrisen fortsätter men det görs inte tillräckligt på grund av alla de andra kriserna. Personligen är jag ännu inte speciellt drabbad av alla dessa kriser förutom att de tillsammans skapar en sorgsen bakgrundsstämning i samhället, men jag har en känsla av att det kan bli värre innan det blir bättre.