Berättat av Frida

Jag vaknade vid att den stora dalaklockan i vardagsrummet slog 7 slag. Kvickt ur sängen, tvättning och tandborstning i badrummet, öppna- fönstret i sängkammaren och sen ner och sätta på kaffepannan och koka frukostäggen. Morgonandakten i radio lyssnar jag på under tiden. Min make Sture har redan länge varit ute i ladugården och gett de fyra suggorna med de 30 smågrisarna och de 6 gödsvinen mat, mjölkat den enda kon och gett 4 kalvar mjölken samt gett gröpe och hö åt kon och de 25 ungdjuren. Jag har varit sjuk och tål numera inte vid något tyngre arbete.

Efter frukosten diskar jag medan.. Sture arbetar degen som vi skållade i går morse, 6-1. kokande vatten arbetade han med rågsikt i baktråget. Kl. 4 i går ef.m. lade han i jästen och på kvällen arbetade han degen igen. Jag går ut i hönshuset och ger hönsen vatten, havre, hönsfoder och snäckskal.

Bäddar, städar och vattnar blommorna. Jag hämtar sedan upp äpplen från matkällaren, skalar dem och tar ut kärnhuset med en pip, lägger dem i en eldfast form med socker, kanel och litet vatten och sätter in det i den el-ugnen. Så tar jag ur kylskåpet fram älgkött, som var med i den del vi fick, då vi delade den stora älgen här på logen i fredags. Jag delar köttet i bitar, saltar, pepprar och bryner dessa i smör i stekpannan, varefter jag lägger dem i gryta, lägger i lök, peppar, lagerblad och står på vatten. Kalopsen behöver minst 2 timmar på sig att bli färdig.

Det är fin, vit snö i trädgården redan så tidigt i år. Jag ber Sture hjälpa mig med de stora mattorna i finrummet. Vi lägger dem med rätsidan mot snön och piskar lätt, så borstar vi dem rena från snön, rullar ihop dem och lägger in dem i hallen. Nu är det dags att dricka 10-kaffe med hembakade bullar och smålandskringlor till.

Nu putsar jag fönstren 4 st med viledaskinn, duschar blommorna och dammtorkar. Så är det dags att hämta upp potatis och morötter från källaren, skalar och sätter på till middagen, dukar och skummar grädden på mjölkfatet, tar fram assistenten och vispar den.

Så äter vi kl. 12,30 middag: älgkalops, potatis, morötter och äpplen med grädde till efterrätt.

Sedan vi ätit luktar vi på degen. Den skall lukta en aning jäst, då är det färdigt att elda den stora bakugnen i källaren 30 långa vedträn brukar vara lagom. Jag bakar ut stora runda kakor, sedan Sture förarbetat den med sirap och brödkryddor i. 10 st. blev det som jag sätter på bakborden att jäsa. Sture går då och då ner och tittar till ugnen. Jag går ut i skogen och hämtar en ”ungkost” Det är fina friska tallgrenar som vi binder fast vid en där för avsedd stång och med denna sopar vi u gnen ren efter det att vi förut rakat ut glöderna. Brödet som jag penslat över med kallt kaffe sätter vi så genast in i ugnen med greslan. En timme ska det stå där inne. Jag går och lägger mig att vila middag på soffan i vardagsrummet. Somnar in och vaknar vid att Sture ropar, att jag ska komma och se om brödet är färdigt. Det är det, han tar ut det med greslan och jag lägger det på bakbordet med två bakfiltar över. A, vad det luktar gott! jag fortsätter att städa, torkar golven. När de sedan är torra lägger vi på mattorna, vad de blivit klara och fina i färgerna. Det är nu dags att dricka eftermiddagskaffe, ”merafton” som man sa förr, bröd, smör, hemlagad leverpastej, gurka, hemlagad kalvsylta, rödbetor och honung. Vad det smakade bra. Efter disken tar jag kappa och stövlar på mig och tar min dagliga promenad. Följer vångavägen en bit genom skogen och moss odlingen ut på vägen, som går mot Arveka och så en bit på väg 120 hem. Jag byter nu glasögon och läser dagstidningarna. Smålänningen och Växjöbladet.

Klockan kvart över fem tar jag lagårdsdressen på och går ut och mjölkar kon, ger hönsen, tar in äggen och ger hunden Klinga mat och varm nymjölkad mjölk. Nu är det dags att tvätta sig, byta kläder och fara de 2 milen till Älmhult. Där har ett förtjusande konsthantverkspar slagit sig ner på en fin gammal gård och håller kurser, hon Ingrid i Keramik och han Kristerli träslöjd. Jag går på keramiken och Sture i träslöjden. Det är min tur att dreja i kväll. Det är svårt att både sparka med foten och få lerklumpen att forma sig till något och att hålla sig exakt på mitten av drejskivan Ingrid visar och snart går det bättre och bättre. Vi pansar med kaffe och bullar, som vi bjuder på var sin gång. Jag hann få färdigt 2 fat 4 skålar och’en liten kanna- som jag satte grepe på. Jag var stolt. Hemkomna möter oss den svarta katten i dörren, han brukar sällan gå in och blir lätt nervös, när han är instängd. Nu hade vi glömt släppa ut honom, innan vi åkte. Jag är trött och somnar snart, ovetande om att katten gått in i Agnetas rum och sketat i sängen.

Vi slaktar och lagar korv, sylta leverpastej, isterflott och blodpudding fortfarande. Så har vi sått lin, ryskat det och rensat och nu ligger det ute till rötning. Dottern Agneta som går på Konstfack i Stockholm vill se hur det går till. D. S.