Berättat av Emeli Å

Berätta om din dag: ✏️

Dagen började inte så bra. Min bil, en Toyota prius elhybrid startade inte. En läslampa hade lyst hela natten och laddar ur batteriet. Den var helt tömd på el och fick låsas upp med den manuella nyckeln som satt på ”blipp-nyckeln). Min granne med en hederlig gammal bensin Toyota från 1997 fick komma med startkablar och då startade bilen! Grannen var skadeglad att deras gamla bil (lagad med silvertejp!) som jag pikat dem för ändå startade, medan min nya med all elektronik krånglade.

Jag och min sambo åkte sedan för att föreläsa på 60+mässan i Gävle. Jag minns att jag tänkte, hur många av de här människorna lever ens om typ 20 år?

Vi åt lunch på den asiatiska buffé restaurangen ”lilla Saigon” på norra Kungsgatan i Gävle. 139kr, det måste man säga är förhållandevis billigt jämfört med Uppsala eller Stockholms luncher. Det var gott, speciellt med den friterade bananen till efterrätt! Sedan åkte vi hem till Uppsala igen. På vägen ringde telefonen (jag är ordförande i Uppsala demensforening) och en annan styrelsemedlem undrade vad man skulle göra med de medlemmar som inte hade mailadress. Skulle vi skicka ut samma utskick per snigelpost? (Alltså vanligt brev?) men nej, resonerade vi, är man så gammal eller så ouppdaterad att man i dagens läge inte ens har en mailadress, då kommer man knappast vara i fysiskt skick att komma på några medlemsaktiviteter heller. Så vi beslöt att strunta i dessa.

Väl hemma skickade jag sms på min iPhone X till släkt och vänner inför en kommande haloweenfest. Dessvärre var många av de äldre inbjudna (födda på 1940-50 talet) negativt inställda till ”amerikanska påfund” som haloween. Men suck hur tråkig kan man va?! Kände jag. Men den nya generationen födda på 2010-talet tycker det är jättekul och självklart att vi ska fira halloween. Så troligtvis är det en förtelse som är här för att stanna. Typ som alla hjärtans dag, som ju också sjåsats upp de sista 20 åren.