Berättat av Ellen Dolk

Berätta om din dag: ✏️

Jag vaknade strax efter 4 av att jag frös. Min hyreslägenhet är sval så här på hösten, och mitt 11-kilos tyngdtäcke med glaspärlor värmer inte mycket alls. Jag kunde inte somna om, utan låg och scrollade Facebook och spelade spel på mobilen. Kollade på korta klipp med relationsråd från någon terapeut från Californien. Försökte med en avkopplade meditation från en app, men det hjälpte inte. Nåja, jag får väl vara trött idag, igen.

Mitt vanliga väckningslarm går 06:25 genom att mina högtalare i vardagsrummet spelar min favoritmusik i 10 minuter. Jag har valt vardagsrummet för att då hör jag det oavsett om jag somnat i mitt rum eller i dotterns rum, och barnen verkar ändå aldrig vakna av min musik. Jag går in till dotterns rum för att finnas bredvid henne när hennes mobil låter med hennes väckningslarm 06:45.

Jag släpper ut katten för hans morgonrunda, fast han vill nog komma in snart igen, för det är kallt och blött ute. Dags för frukost. Jag tar lite jordgubbar ut frysen och lite havredryck ur kylen och sätter 20 sekunder i mikron, så det inte ska vara så himla kallt. En banan i, och så kan jag äntligen göra slut på vaniljyoghurten jag köpte med rabatt för det var kort datum. Titta, 9 dagar sedan den gick ut, men den smakar fortfarande helt okej, fast ändå skönt att den tar slut. Åh, jag behöver gå ut med sopsorteringen. Undrar om tunnorna för kartong i soprummet är fulla just nu, de är nästan alltid det, fast de töms en gång i veckan. Vårt samhälle använder otroliga mängder förpackningar av papp och kartong just nu. Och plast. Fast det tar kanske inte lika mycket plats, eller så är det fortfarande många som lägger det i brännbara hushållssopor.

Bytte batterier i ett litet cykellyse till dottern nu när det börjar bli mörkt. Skönt att jag redan hade köpt batterier för länge sedan och hade hemma i kylen. Hon fick en ny sparkcykel härom veckan, fast hon fyller först om några veckor. Lite för tidig födelsedagspresent. Sen svischade hon iväg till skolan. Strax efter gick robotdammsugaren igång, jag hade glömt att jag ställt in den att gå på tisdagar. Skönt att jag inte hunnit åka till jobbet än, så jag hann plocka upp mattan den inte kan hantera, och kolla efter lösa sladdar och grejer på golvet.

Min mens kom igår och jag funderar på om jag vill ha tygbindor eller menskopp idag. Engångsgrejer har jag slutat med för flera år sedan. Men det kanske börjar bli dags att köpa hem några snart. Min dotter fyller strax 11, så någon gång de närmaste 3-4 åren lär hon väl få sin första mens och det är nog bra att börja med engångsbindor tror jag, tills hon får känna efter själv vad hon vill prova.

Jag promenerar och leder min cykel till jobbet, det är knappt 2 km och är en lagom promenad på morgonen för att vakna till och få lite vardagsmotion. Men jag vill kunna cykla hem sen.

Arbetsdagen börjar med att några kollegor och jag ska gå en praktisk brandutbildning, vi får prova att släcka en brinnande stol och en brinnande docka på marken med brandfilt, och prova att släcka med brandsläckare. Väldigt intressant. Vi åkte dit och hem i en av jobbets tjänstebilar, och på vägen hem krånglade alkolåset, men vi var förvarnade och efter att ha blåst fyra gånger funkade det äntligen och vi kunde starta bilen och åka tillbaka.

Åt lunch på jobbet, köpte mat i den lilla restaurangen. Jag gillar verkligen hur även de som har med egen matlåda får äta där också, så att vi kan äta tillsammans. På eftermiddagen renskrev jag protokoll på datorn, svarade på mejl och gjorde lite planering.

Cyklade hem lite tidigare för att jag skulle på möte med dotterns skola. På vägen ringer hennes pappa när jag är nästan framme och frågar mig var vi skulle mötas någonstans. Det är lite svårt och lite dumt att svara medan jag cyklar, men jag orkade inte stanna. Jag hade fortfarande tid på mig att hinna hem och hämta en bok jag ville visa skolan. Dessutom visade det sig att tiden var en kvart senare än de hade meddelat oss, så vi fick vänta. Mötet blev bra och det känns som att skolan vill förstå dotterns autism, även om de inte gör det än. Tyvärr är det fortfarande nytt och ganska obekant hur autism ter sig hos flickor i både vården och skolvärlden. Men skönt att de vill lära sig. De gillade boken jag hade med mig och skulle jobba i den tillsammans med dottern, det hoppas jag blir bra!

Sen gick jag hem och dottern satt då vid datorn och såg på videoklipp på Youtube på datorn. Hon var dock sugen på att baka scones, vilket hon bett om i flera dagar, så det gjorde vi. Fast jag hade ingen mjölk hemma, så jag cyklade snabbt till närmaste lilla affär och köpte mjölk, och lite andra saker som var på extrapris för de hade kort datum, bland annat en wrap med kyckling och teriyaki som jag kunde äta till middag. Jag hade själv inte bakat scones sedan hemkunskapen i högstadiet för 25 år sedan, men det gick bra och det var mysigt att göra tillsammans. Sen satte vi oss i soffan och såg på Owl House på Disney+ tillsammans, fast jag satt och virkade lite och tittade inte så mycket. Fast det är andra gången vi tittar igenom hela serien, och jag minns fortfarande det mesta. Jag stekte lite chicken nuggets till dottern och åt min wrap. Jag sneglade på innehållsförteckningen och såg hur många E-nummer som helst. Det var inte lika kul att äta efter det, men den var god ändå. Sen gick vi och lade oss, läste ett kapitel i hennes bok och sedan somnade jag i dotterns säng.