Berättat av Dorothy

Berätta om din dag: ✏️

Hej framtiden!

Min dag idag började kl.05:45 med en kraftig hostattack som gjorde att jag kissade på mig. Inte helt ovanligt i min ålder, men lika jobbigt när det hände. Gick till badrummet, satt mig på porslinstronen och bytte det kraftiga trosskyddet, Är nog dags för vuxenblöjor snart, usch. Det är ett litet helvete att bli gammal, särskilt som jag också är multisjuk och arbetslös samt utsätts för den alltmer härskande ålderismen i samhället. Unga och medelålders har allt mindre förståelse för oss 60-plussare. Högerregeringen som sitter i knät på SD vill att man ska jobba allt längre, helst till 75/80, medan presumtiva arbetsgivare i princip inte anställer personer över 55, trots vår erfarenhet. Har sökt över 150 jobb de senaste åren, men blir inte ens kallad till intervju. De tidigare arbetsmarknadspolitiska åtgärderna jag blev tilldelad sedan min uppsägning pga arbetsbrist under pandemin för några år sedan har varit ganska meningslösa föreläsningar och seminarier som passar unga och nyanlända bättre, jag kan faktiskt både tala och skriva både svenska och engelska samt har skrivit ansökningar och CV:n i över 40 år. För några månader sen hade jag dock turen att hamna hos en ny handläggare på Arbetsförmedlingen som placerade mig på en arbetsträningsplats hos en ovanligt bra och seriös underleverantör där jag får göra vettiga saker och längtar till ”jobbet”. Idag måste jag dock stanna hemma, har feber, halsont och hostar jättemycket. Satt nyss i telefonkö till vårdcentralen och väntar nu på att de ska ringa upp. Under tiden lagade jag min vanliga frukost bestående av glutenfria havregryn, vatten och lite salt som rörs om och värms upp. Inmundigar denna härliga gröt med laktosfri lättmjölk och några skivor banan. Lyssnar på P4 Radio Stockholm och hör i en intervju att Nordiska Museet önskar dagboksanteckningar från idag och sätter genast igång att skriva. Behöver beställa Alvedon och halstabletter från Apoteket, hoppas få tag på en vänlig själ som kan hjälpa mig handla. Strax kommer jag lägga mig och vila några timmar för att krya på kroppen. Ser redan fram emot ikväll, kommer att titta på en engelsk deckare då och vila i soffan, ett av de få nöjen jag fortfarande orkar.

Min önskan inför framtiden är ett mer mänskligt samhälle där vi pratar med varandra oavsett varifrån vi kommer eller vilka åsikter vi har. Mer förståelse för varandra vore bra. Sen vore det också bra med en bättre sjukvård (dvs fler anställda), så att vården hinner ta hand om alla sjuka. Alternativt kan vi gamla sjuklingar ta livet av oss, för det är inget att se fram emot att hamna på ett boende med personalbrist där man får gå/sitta/ligga i bajs- och kissblöja i timmar innan någon hinner hjälpa. Min mamma hade det så tills hon matvägrade (enda sättet att själv kunna påverka sin död) och så småningom gick bort. Detta är så ovärdigt. Släpp fram RTVD (rätten till en värdig död) snarast, det fungerar i så många andra länder, varför inte i Sverige? Godnatt!