Berättat av Cecilia Wisén-Hånell

Berätta om din dag: ✏️

Väckarklockan ringde som vanligt 06.30 den 24 oktober 2023. Radion gick igång, morgonpasset i P3 – rösterna från David Druid och Linnéa Wikblad fyller sovrummet. Jag klev upp, tittade ut genom fönstret på den rogivande naturen som omger byn Hillsjöstrand utanför Gävle där jag bor. Trädgården har fått sina höstfärger, men vädret var grått och molnigt idag. Jag valde kläder – en svart knälång figursydd klänning med lite vidare kjol, ljusbrunt läderskärp med knyt, svarta strumpbyxor – och gick till köket för att äta frukost. En vanlig arbetsdag, som idag, äter jag en grövre smörgås med smör och ost (magen vill ha fibrer!).

Efter att ha ordnat mitt hår, sminkat mig lite snabbt, borstat tänderna och plockat ihop min jobbdator (laptop) och jobbtelefon i väskan, tar jag med mig hunden för en kort morgonpromenad runt byn. Vår by Hillsjöstrand är en gammal sommarstugebyn vid Hillesjöns strand, där nu drygt hälften av sommarstugorna har byggts om till villor. Fler och fler flyttar hit, vilket är roligt. Efter hundpromenad och utsläpp av våra höns till sin hönsgård, sätter jag mig i bilen tillsammans med min man och vi åker in till stan. Vi samåker varje dag, anstränger oss för att kunna åka tillsammans och inte behöva två bilar – det känns onödigt dyrt.

På väg in till jobbet scrollar jag igenom morgonens nyheter på mobilen (en samsung-telefon). Nya rubriker om Israels krig mot Hamas i Palestina, rubriker om hur Ukraina försöker trycka tillbaka Ryssland som ockuperat delar av Ukraina. Ett oljefartyg har läckt olja i Hanöbukten, två personer i säkerhetsklassade yrken anklagas för att ha brutit mot rikets säkerhet, E6an som förstördes i ett jordskred för några veckor sen är fortfarande inte lagad, dricksvattnet i Blattnicksele har behövts kokas i två veckor vilket har skänkt oro till befolkningen. Jag lägger ner telefonen i väskan igen.

Jag arbetar på Statens servicecenters huvudkontor som ligger på Ruddammsgatan i centrala Gävle. Myndigheten har husets fyra översta våningar till sitt förfogande, på bottenvåningen finns SVT Gävleborg. Mitt arbete som arkivarie vid Rättsavdelningen innebär att jag arbetar med myndighetens informationsförvaltning, hur dess allmänna handlingar ska hanteras, redovisas, förvaras och arkiveras. Jag stöttar registraturen med hur handlingar ska diarieföras, har utbildningar med handläggare i myndigheten i hur de ska hantera sin information, hur de får spara den och vad som ska diarieföras i myndighetens diarium, stöttar systemförvaltare med hur vi kan gallra och ställa av information från våra verksamhetssystem och hjälper våra lönehandläggare med hur de ska hantera informationen i den tjänst de arbetar med. Jag har alltså ett väldigt komplext arbete, med många komplicerade frågeställningar där jag behöver ha flera lagar och föreskrifter i åtanke. Utöver detta är jag också ansvarig systemförvaltare för våra system för diarium och elektronisk underskrift. Det är ett väldigt roligt och utmanande arbete!

Just idag inleder jag dagen med att prata med registraturen och höra mig för hur det går för dem och vilka ärenden de jobbar med just nu. Därefter pratar jag med mina juristkollegor och hör mig för vad de har på sin agenda. Mina egna arbetsuppgifter väntar dels i e-postprogrammet Outlook, men också i vårt ärendehanteringsprogram ServiceNow. Jag svarar på några mail med kortare frågor, låter andra vänta till imorgon då min kollega är tillbaka från föräldraledighet, och gör mig sedan redo för ett möte. Just detta möte handlar om informationshantering för en av ekonomienheterna.

Efter mötet har jag avstämning med min chef, berättar vilka ärenden jag jobbat med den senaste veckan och ber om råd i några ärenden som är extra komplicerade. Därefter dyker vår avdelningschef upp, och vi går ut och äter på en lunchrestaurang (Brända Bocken) på torget: jag, min enhetschef, avdelningschefen och tre kollegor från vår avdelning. Trevligt! Matlådan som jag hade med mig (en utökad potatismoussaka med extra broccoli och borlottibönor) ställs in i ett av kylskåpen i lunchrummet och får vänta till en annan dag.

Eftermiddagen är lång och krävande. Jag håller i en utbildning för vår inköpsenhet som ska börja diarieföra sina handlingar själva i vårt diariesystem, och går pedagogiskt igenom systemet från början till slut. Jag ser till att alla hänger med, förstår systemets olika delar och instruerar hur just de här medarbetarna ska arbeta och vilka dokument som ska diarieföras. Utbildningen går bra, när utbildningen är slut efter 2,5 timmar är jag nöjd. Deltagarna uttrycker också att de är nöjda och tackar för utbildningspasset.

Jag och min man åker hem. Han berättar att han jobbat hemifrån större delen av dagen, han har känt sig trött och febrig efter influensa-vaccinationen han gjorde igår. Tyvärr erbjöd inte vaccinkliniken covid-vaccin, men eventuellt kommer han kunna ta den vaccinsprutan senare. Jag har också bokat tid för vaccinering mot såväl influensa som covid.

När vi kommer hem äter vi middag (ingen av oss orkar laga något vettigt, det blir pasta och köttbullar), jag sätter mig vid min hemarbetsplats och skriver lite på min inlämningsuppgift till universitetskursen jag läser på 50% utöver jobbet. Min man börjar installera ett fast internetuttag vid min arbetsplats, jag behöver det när jag jobbar på distans då distansvideosamtal och föredragande av presentationer via distans kräver mycket brandbredd.

När jag skrivit klart min inlämningsuppgift sätter jag mig i soffan, slår på tv’n (svt visar rapport), klappar min kära cockerspaniel-hund som lägger sig bredvid mig och tar fram min telefon och scrollar igenom mitt Mastodon-flöde, där jag ser att en av Nordiska muséets medarbetare gör reklam för minnesinsamlingen för minnen den 24 oktober – så jag går in på länken och skriver ner denna text för att även mina minnen från just denna tisdag den 24 oktober 2023.

Hoppas ni har det bra där i framtiden, var och när ni än är.