Mitt Liv

  • Carl-Olof Strand

  • Carl-Olof Strand

  • Carl-Olof Strand

  • Carl-Olof Strand

Berättat av Carl-Olof Strand

Berätta om din dag: ✏️

Jag vaknade vid 7.30-tiden efter en natt med ovanligt intensivt drömmande. Har de senaste månaderna drömt allt mer intensivt och undrar ibland om det är tecken på någon underliggande sjukdom.

Jag och min fru åt sedan frukost, vilken i mitt fall som vanligt bestod av en skål med en halv banan, ett halvt päron, Kefir och frukt/nöt-müsli samt kaffe med två mackor, en med skinka och en med ost. Även detta enligt den dagliga rutin som vi använt i ganska många år bakåt i tiden.

Efter att under och efter frukosten ha läst dagens SvD digitalt på min iPad Pro råkade jag somna några minuter i vardagsrumssoffan. Därefter till arbetsrummet och Mac-datorn, där jag gick igenom mina mejl. Ägnade sedan en stund åt att börja förbereda den cirkel om att använda Mac-datorer som jag inom SeniorNets förening i Tyresö skall hålla på tisdagar i november. Hela 10 av föreningens nära 160 medlemmar är anmälda till Mac-cirkeln så det gäller att jag är väl förberedd. Känns viktigt att de som anmält sig får ut något av sitt deltagande i cirkeln.

Ca kl 12.15 gav vi oss av mot Sickla köpkvarter, där min fru idag fått tid hos företaget Söderögon för att operera grå starr på det en ögat. Vi kom till Sickla i mycket god tid. Vi han med både att besöka ett av de många apoteken i området och äta en croissant i kombination med en kopp kaffe på Espresso House i utkanten av Sickla-gallerian. Där blev jag sedan kvar med min mobiltelefon medan min fru gick till Söderögon för sin operation. Söderögon har sina lokaler i Curanten, en byggnad intill Sicklas galleria som härbärgerar ett stort antal olika vårdinrättningar.

En gråstarrsoperation är numera ingen långdragen historia och efter mindre än en timme kom hustrun tillbaka från ögonkliniken, nu med en kraftigt förstorad pupill på det öga där linsoperationen skett. Hon var inte direkt medtagen men tyckte att hon såg lite grumligt med det opererade högra ögat och höll mig i armen medan vi vandrade tillbaka till vår parkerade Volvo XC70 på köpkvarterets stora parkering.

Sedan åkte vi tillbaka hem till vår lägenhet i Tyresö Centrum. Vi tog som vanligt när vi besöker Sickla köpkvarter vägen över Hellasgården och Älta. Det är den närmaste men oftast inte den snabbaste vägen. Idag var den mycket höstvacker med massor av träd i höstens gula och röda färger.

Eftermiddagen har sedan passerat med bl a strykning av ett tiotal skjortor, en aktivitet som jag alltid sköter själv Skjortor kräver en lite speciell strykkompetens. Vid 17-tiden kokade jag pasta, värmde upp ett par portioner köttfärssås, som vi tagit ur frysen i morse, och gjorde en traditionell grönsallad. En rätt som vi åt i ljuset av fem stearinljus och det avtagande eftermiddagsljuset från vardagsrummets fönster. Ovanpå det var sin kopp kaffe. Samtidigt med kaffet ringde vår yngsta dotter och ville ha mobilsällskap på en motionsrunda. Hon bor i Täby och tränar bl a för sitt andra Stockholm maraton.

Jag slog mig sedan ner med min MacBook i knäna och dagens Robinsonavsnitt på TV4 Play. Under pandemin sändes Robinson från en ö i Haparanda skärgård. Då började vi titta på programmet igen efter många års uppehåll. Sen har det blivit ett årligt inslag i vårt TV-tittande. Bitvis ett fånigt program men samtidigt intressant att se hur olika personlighetsdrag bryts mot varandra. Ett program om hur relationer utvecklas under påfrestande förhållanden, vilket ju inte är ett så vanligt programinnehåll.

Samtidigt med Robinsontittandet börjar jag skriva ner detta epos. Skrivandet fortsätter sedan under kvällens Rapport och Fråga Lund på Svt1. Kl 21.00 byter jag sedan till Svt2 och Aktuellt, ett alldeles nödvändigt program att hålla koll på i denna oroliga tid i världen. Innehåller utöver nyheter också oftast intressanta debatter. Tillsammans med SvD på morgonen och olika Facebookinlägg håller Public Service med Rapport och Aktuellt mig informerad på en lagom detaljerad nivå. I knät har jag hela kvällen min MacBook.

Det är 12 år sedan jag gick i pension från drygt 40 år i Postens tjänst. I början av min pensionstid lade jag och min fru mycket tid på våra åtta barnbarn. Nu är de flesta så gamla att de bara i undantagsfall behöver ”vaktas” av sina far- eller morföräldrar. I stället blir det olika föreningsaktiviteter som tar upp min tid.

Medan jag ikväll följer TV-programmen med ena ögat, använder jag det andra till att bl a kolla de mejl som kommit under dagen. En hel del av mejlen har att göra med min roller i SeniorNet. Riksorganisationen SeniorNet Sweden har 40 föreningar med nära 7 000 medlemmar. Jag är ordförande i riksorganisationens styrelse och dessutom ordförande i vår lokala förening i Tyresö, uppdrag som ger dagarna som pensionär struktur och ständiga små problem att lösa.

Ibland tenderar det att bli en aning för många aktiviteter som mina olika roller tvingar mig att medverka i. Dock känner jag mig oftast tacksam över att jag har mycket att göra och att mitt liv ännu har mening för andra, fast jag börjar närma mig 80-årsgränsen.