Berättat av Birgitta Södergren

Berätta om din dag: ✏️

Den 24 oktober vart en hemsk dag då jag var tvungen att fatta det svåra beslutet att låta min älskade hund somna in. Hon vart opererad 29 september och då upptäcktes tumörer på äggstockarna och metastaser I hela buken. Men hon klarade operationen och piggnade till efter några dagar. Vi hade några veckor med fortsatta promenader och mys. Jag visste att det var en begränsad tid vi hade tillsammans. Natten mellan 23-24 oktober var hon vaken och hostade och ”klöktes”. Hon var förvirrad och tittade upp i taket som om hon såg spöken. Hon somnade om i min säng, stånkade och lät som om hon hade ont. Sen somnade hon till slut. På morgonen var hon pigg och vi gick på promenad och hon åt t.o.m. lite kyckling som jag kokat och ris. Efter lunch började hon ”klökas” igen och stirrade runt. Då ringde jag veterinären för att få en tid för att få henne att somna in. Vi fick en tid efter 30 minuter. Det kändes bra att inte behövs gå och grunna så länge. Vi åkte till veterinären och hon gick glatt med in och luktade på allt godis i butiken. Vi fick gå in i ett rum där de gjort fint med dämpad belysning, tända ljus, en filt på golvet och näsdukar till matte. Efter en stund fick hon en lugnande spruta och jag pratade med henne, berättade vilken underbar hund hon var, hur mycket jag älskade henne och att hon nu skulle slippa må dåligt och ha ont mer. När hon lagt sig och somnat kom veterinären och gav henne narkosmedlet som fick hjärtat att sluta slå…. Jag satt kvar en lång stund och klappade den mjuka pälsen och tackade henne för allt. Min älskade hund. Svårt att lämna henne, trots att det bara var skalet kvar av henne. Kvällen vart lite sorgsen såklart men hon har det bättre där hon är nu.❤️