Mitt Liv

Berättat av Astrid

Väckarklockan ringer och en ny dag har börjat. Det är den tjugofjärde oktober, klockan är halv sju. Jag stiger upp, sätter på ett ägg, hämtar tidningen (Göteborgs Posten), som ligger utanför dörren. Jag ser flyktigt igenom den då jag äter min frukost, apelsinjuice, mUsli med lite extra ädeljäst och russin och så ägget. Sen kryper jag upp i sängen igen. Jag har en tebricka bredvid mig på ena sidan och på den andra sidan transistorradion, som just sänder Familjespegeln.

Efter en stunds mysande är det dags att åter stiga upp, duscha, lägga lite mascara på ögonfransarna och få på mig lite kläder, jeans och någon jumper. Så är klockan några minuter över halv åtta. Jag hinner höra TT:s telegram i Morgonekot innan jag lämnar min lilla studentlägenhet (1 rum på 12 m2 med kokskåp, liten tanbur, toalett och dusch).

I korridoren möter jag studenthemmets städerska och en massa stressade chalmerister (jag bor nämligen på Chalmers studenthem). Själv går jag ner till cykelställaren, där min trogna cykel väntar. Så kör jag ganska lugnt till Östra Hagaskolan, där lärarhögskolan i Göteborg har en del lokaler. Jag går nämligen andra terminen på lärarhögskolan och hoppas på att om två år bli färdig mellanstadielärare.

I dag börjar vi med metodic, ett jätteroligt ämne, som känns meningsfullt och som ger massor av konkreta tips för undervisningssituationen. Halv tio är det rast och vi ska då ta oss till Guldhedsskolan, en promenad på cirka tjugo minuter. På vägen stannar vi vid huvudskolan i Annedal, där också vårt fina kårhus ligger. Där tar vi en kopp kaffe och en bulle medan vi diskuterar allt mellan himmel och jord. Mest skola naturligtvis, men också mycket om vad som händer ute i stora världen. I går lämnade Nixon ut banden om Watergate och det ska bli spännande att se hur den skandalen kommer att utveckla sig. Och vapenvilan i Mellanöstern som USA och Sovjet tvingade fram den 22:e oktober blev bara tolv tinmmar lång.

Nåväl, vi hinner inte stanna länge på Kåren för klockan tio är det dags för svensk litteratur på Guldhedsskolan. Fast idag läser vi förstås inte någon svensk författare, utan temat är Afrikansk litteratur. Det är ovanligt och spännande.

Halv tolv är det lunchrast och idag har vi inga eftermiddagslektioner så vi slutar faktiskt redan. Det känns skönt. Jag går hem till mamma och pappa, som bor alldeles intill Guld-hedsskolan. Mamma har satt fram lunchmat som jag gör iordning till mig och pappa. Han kommer kvart över tolv och då har jag ätit färdigt och har hunnit fram till kaffet. På radion är det Vardags , som ofta har hörvärda inslag. Sen kommer vädret som pappa är noga med att lyssna på. Själv är jag inte särskilt intresserad, så jag borstar tänderna i stället. Men sen är det Lunchebo och det lyssnar jag på medan jag tar hand om frukostdisken. Ny vapenvila har inträtt i Mellanöstern. Hoppas det går vägen den här gången! Strax före ett kommer pappa ut i köket och säger hej då. Hans lunchpaus är slut och han ska ta ett-vagnen tillbaks till jobbet. Jag är också klar nu och går strax efter honom.

Jag tar cykeln och kör tillbaks till huvudskolan. I morgon är det nämligen arttenta i biologi, det är växter det gäller och jag tänkte sen ta en sista titt i herbarierna som finns på skolan. Men naturligtvis är det många andra som kommit på samma idé, herbarierna är borta och jag springer och velar innan jag äntligen kommer till biblioteket. Där sitter mina klasskamrater och dessutom parallellklassen och river i herba-rierna. Jag slår mig ner och försöker lära mig något, men det är ganska omöjligt med ett sådant surr omkring sig. Vi förhör varann, men det virrar bara till begreppen.

En kamrat lånar min cykel för ett ärende och så snart hon kommer tillbaks går jag därifrån. Det är bättre att sitta hemma och plugga i min flora. Jag tar vägen om mammas och pappas lägenhet igen för jag är kaffesugen. Min kära bror, Gunnar 18 år är hemma nu och medan jag avnjuter kaffet demonstrerar han hårdpopsskivor som han lånat av en kamrat för inspelning på kasettbandspelaren. Det är ted Zeppelin m.fl och en del är faktiskt hörvärd. Set är också roligt att se honom så entusiastisk. Men sen börjar det bli hög tid för växt-plugg och jag kör hem till mig och läser ett par timmar. Vid sextiden gör jag iordning lite gröt, kaffe och smörgås medan jag lyssnar på Tvärs i program tre. Och så pysslar jag med lägenheten medan Dagens Eko sänds. Det’är mycket prat om IB-affären och det är mycket intressant..

Sen kommer Elisabeth, en jättego kompis som bor inackorderad och inte har någon TV. Därför har vi tagit som vana att hon kommer till mig på onsdagskvällen. För då är det ”Hem till byn” i TV 2 och det vill mån inte för något i världen missa. Så mellan kl. 23 och 21 sitter vi tillsammans med en massa andra studenter nere i studenthemmets TV 2-rum. Det är trevligt att se på TV ihop med så många människor, upplevelsen förstärks på något sätt. Dessutom är det färg-TV och när man, som jag, inte är särskilt van vid det ger det lite extra krydda åt TV-tittandet. När filmen är slut går Elisabeth och jag upp till mig igen.

Vi kokar te och brer smörgåsar och så sitter vi och pratar till halv elva ungefär. När hon har gått duschar jag och gör mig iordning för kvällen. Innan jag somnar går jag återigen igenom de 200 växterna och det börjar pirra lite i magen. Tänk om jag inte klarar mig: Men jag somnar i alla fall gott och sover tungt hela natten.