-
Anna Dersjö
-
Anna Dersjö
Berättat av Anna Dersjö
Berätta om din dag: ✏️
Mitt namn är Anna Dersjö och jag är född och uppvuxen i Fårösund på Gotland. Efter att ha bott på fastlandet i ca 50 år, har jag för sju år sedan flyttat tillbaka till ön.
just den 24 oktober gjorde jag ovanligt många saker och därför vill jag berätta om den dagen.
Jag vaknade ganska tidigt, omkring 5-snåret, gick på toaletten och tog sedan på mig morgonrocken för att gå ut till brevlådan för att hämta Gotlands Allehanda. Men lådan var tom, vilket var konstigt, för tidningen brukar komma redan klockan 04.00. Så jag gick in och lade mig en stund till i sängen. Klockan halv sju steg jag upp igen, förberedde grötfrukost(havregryn med min egen hemkokta äppelmos och mjölk) och kollade återigen brevlådan. Ingen tidning nu heller.
Jag åt min gröt och satte på radion, P4 Gotland. Klockan sju var det riksnyheter och senare klockan halv åtta sändes de lokala nyheterna från Gotland. Då meddelades det, att tidningen inte skulle komma till abonnenterna på grund av transportproblem på fastlandet. Den stundande GGN- tävlingen som årligen äger rum vid allhelgonahelgen ventilerades. Det är sista gången som tävlingen körs på Tofta skjutfält; i fortsättningen ska militären ta över området. Rekordmånga hade anmält sig till tävlingen både från Sverige och andra länder.
Någon förälder hade kritiserat skollunchen för att man serverade pannkakor, vilket inte ansågs tillräckligt näringsrikt. Ett mycket fånigt inlägg, tycker jag. Barn har alltid tyckt om pannkakor och huvudsaken är väl ändå, att barn äter och blir mätta. Det är ju inte så, att pannkakor serveras varje dag precis, så utslaget på en vecka kanske näringsinnehållet är tillräckligt.
Man berättade också, att Sverige nu var på väg att få komma med i Nato, efter att Turkiet nu gått med på ett medlemskap. Idag är det FN-dagen och alltså allmän flaggdag. Senare under dagen såg jag också, att flaggan var hissad på flera ställen. Men tanken på vad FN uträttat utifrån grundide`n att skapa fred på jorden är det ju ytterst tveksamt, om de lyckats. Det pågår ett förfärligt krig mellan Ryssland och Ukraina och nu har ett annat skoningslöst krig börjat mellan Israel och Hamas på Gasaremsan. Vi är lyckligt lottade, som bor i Sverige och även om Gotland militärt håller på att upprustas, så lever vi än så länge utan krig. Inte heller gängkrig har nått Gotland, så ibland är det en fördel att bo på en ö.
Efter frukosten förberedde jag mig för veckans handlingstur till Bungehallen. Det finns bara en livsmedelsaffär i Fårösund, men den är alldeles utmärkt med fräscha varor, rikt utbud och trevlig serviceinriktad personal. Jag försöker att handla på tisdagar, för då är det pensionärsrabatt med 5%. Jag skrev nota( ett måste för annars glömmer jag många saker) till tre olika uppdrag: Veckohandla för egen del, handla till arbetslaget på Bungemuseet och handla till Bungedagen.
Eftersom jag bor själv, så blev det inte så många varor just denna vecka: Mjölk, ägg, sill( jag brukar lägga in egen ), grönsaker och frukt.
Arbetslaget är ett gäng pensionerade män, som jobbar ideellt med att underhålla byggnader och inventarier på Bungemuseet. De brukar vara ca 12 personer och träffas varje onsdag, då jag förser dem med kaffe och gotlandsbulle klockan tio.(Klucku tei på gotländska). Sedan får de en enkel lunch med bröd ock kaffe med liten kaka efteråt. Just idag fick de köttfärslimpa med potatis och brun sås och till kaffet fick de bondkaka.
För mig känns det lite extra att gratis bidra med att tillaga denna förtäring. I intendentbostaden, som byggdes åt grundaren Theodor Erlandsson och hans familj 1930, står jag, Anna Dersjö född Kellström, nu i samma kök som min farfars syster Anna Erlandsson, född Kellström gjorde på 1900-talet. Jag känner mig uppskattad.
Så inhandlade jag också ingredienser till ärtsoppa som några för Röda Korsets räkning skulle servera på Bungedagen, vilken skulle äga rum på lördagen den 28 oktober.
När jag kom hem, bakade jag 24 gotlandsbullar. Jag silade också upp slånbärssaft och kokade den. Bären hade jag plockat tidigare och frusit in. De måste var frostnupna, annars blir saften besk. på det här sättet blir den god.
När kvällen kom och jag ätit en enkel middag (att laga till sig själv och äta ensam är ingen höjdare utan trist, så därför blir det ingen avancerad rätt) var jag trött och satte mig i soffan för att titta på TV. Det blev det småtrevliga programmet ”Gokväll” och Rapport. Det senare innehöll rapporter om de olika krigen och allt lidande, som det för med sig och även information om smittspridning av covid. Därefter läste jag lite i boken om Ingmar Bergmans mamma Karin. Hon genomlevde ett olyckligt äktenskap med prästen Erik Bergman. Ett sorgligt levnadsöde.
Klockan 21.00 ca gick jag till sängs och somnade nästan omedelbart.