Berättat av Linus Gustafsson

Berätta om din dag: ✏️

Mitt namn är Linus Gustafsson och jag är 39 år gammal. Idag vaknade jag kl 06.00 av att min fru väckte vår son, Jonathan, som är 5 år gammal. Under natten sov jag oroligt, det har jag gjort den senaste veckan. Det har varit en konstig tid det senaste. Ett långsiktigt mål jag har haft blev nyss sant, jag fick en plats som tränare i svenska landslaget i boxning. Samma dag som jag gjorde min första träning i den rollen fick jag reda på att min kusin kört ihjäl sig i en motorcykelolycka. Det ligger i mina tankar när jag vaknar denna dag, en tung sorg. Dagen börjar med frukost och sedan kör min fru Evelina och jag vår son till förskola innan vi ska lämna in en bil på verkstaden. Det är snö ute då vintern kom tidigt, det är runt 0-gradigt ute. På väg till verkstaden i Härnösand är det dimmigt och mörkt, ovanan vid mörkret gör det nästan outhärdligt för ögonen med strålkastarljuset från mötande trafik. Efter verkstaden åker vi i lånebilen mot Timrå och Sundsvall. Evelina jobbar på Böleskolan och jag studerar till lärare på Mittuniversitetet i Sundsvall. Det är bara två år kvar av utbildningen och jag längtar tills jag kan börja arbeta på riktigt.

I skolan så har vi en föreläsning med lektor Calle Hansson, vi pratar metod i forskning och får en ny uppgift till vår kommande C-uppsats. Efter föreläsningen spenderar jag lite tid med en studiekompis, John Åberg, i biblioteket. Två tjejer med niqab studerar avancerad matematik bredvid oss. Jag gillar verkligen campus, alltid fullt med olika intellekt och annorlunda språk. Jag är den första på min sida av släkten som går på universitetet, och jag känner lite stolthet över att jag kan.

Efter skolan hämtar jag fru, mat på Coop (förbeställt) och sedan min dotter Olivia som är 13 år gammal. Hon bor varannan vecka. En fin tjej som är mitt inne i tonåren. Är väldigt stolt över mina barn, de är fina barn!

Vi hämtar lillebror och åker hem för att laga mat. Idag blir det kyckling i soltorkad tomatsås med ris.

Under matlagningen så leker jag med lillebror som är en riktig buspojk. Olivia vill mest slippa sina tråkiga föräldrar just nu så hon är på sitt rum medan Evelina lagar mat.

Jag tar en paus från leken (som blev till mys på soffan) och dukar.

Efter maten åker jag in till stan igen för att köra lite extraträning med en boxare som heter Ermas. Ermas är en riktig talang inom boxningen och vi förbereder just nu inför match till helgen. Iom landslagsuppdraget så känner jag att jag fått lite av en nytändning i boxningen, vilket är roligt! Vi har ett bra pass där vi tränar på rörlighet och attack. Ermas är en trevlig kille och han har boxats hos oss sedan han var 12, nu är han 19. Han var borta i några år, och jag erkänner att jag var orolig för honom då han umgicks med fel folk. Efter studenten så har han kommit tillbaka till oss, ett arbete och vuxenlivet var bra för honom. Nu har han gjort högskoleprovet och jag hoppas att han ska komma in på en bra utbildning!

Kom hem från träningen nyss och sitter nu i soffan och skriver det här. Är delvis trött, delvis glad, delvis sorgsen. Livet helt enkelt. Att förlora min kusin Christer var riktigt tungt, älskade honom.

Ska snart gå och lägga mig bredvid Evelina. Hon är en underbar människa, och jag är fortfarande i djup beundran och förälskelse med henne. Snäll, stark, stolt! Hon har det tufft just nu då hennes mamma är dålig med begynnande demens och allehanda krämpor. Det kan vara nära till slutet tyvärr. Hennes mamma är också en stark kvinna som gått igenom mycket, kommer alltid beundra Birgit.