Berättat av Linda Åberg Luthman

Berätta om din dag: ✏️

Jag sov länge idag, det var skönt. Natten har varit trasslig, hade svårt att sova. Låg och tänkte på allt jag ska skriva och måste bli klar med. Under natten blev jag i alla fall klar med en artikel om en orgelkonsert som jag var på här i traktens fina kyrka.

Nu är det dags att börja fundera på juldikterna som jag ska läsa på lite olika ställen här i Ådalen. Hoppas det blir en bra vinter som kan rama in mitt arbete. Inte för mycket snö men inte för lite heller. Det har börjat bra, i natt snöade det och så hade vi några grader kallt. Fast när jag vaknade efter några timmars sömn var det iskallt i rummet. Gick jag upp i sömnen och stängde av elementet? Ja, tokigt är det.

Det har blivit mer artiklar än dikter på sista tiden. Det har känts olustigt att fånga in samtiden i diktform. Det pågår så mycket krig och konflikter på vår jord att man blir alldeles matt och sorgsen. Det tar emot att skriva vackra dikter om hösten här, skogen och Ångermanälven, vårt område, jag bor ändock i den bästa av världar här i Ådalen. Jag får väl fundera ett varv till och se vad jag kommer fram till.

Under tiden jag skrivit här så har mannen i mitt liv ordnat lunch till oss. Jag tackar min lyckliga stjärna som gjorde att jag träffade denne underbare man som lagar så god mat. Sedan han kom in i mitt liv har jag inte behövt tänka på matlagningen. Det ska vi alla vara tacksamma för.

Ja, dagen går vidare, gick upp till postlådan och kikade i den. Tomt var det där. skönt tycker jag! Visserligen fick jag inga trevliga brev men desto skönare var det att inte få en enda räkning! Konstaterade på hemvägen att dagern allt var väldigt gråmulen och glåmig. Det är nog dags att få upp lite trevliga ljusdekorationer i fönstren så att man inte dukar under av senhöstens tristess. Vackra ljus, varma plädar och gott kaffe i stora muggen är det som gör livet lite mer välsignat under den mörka tiden.

Dagen går i sin egen lugna lunk här i huset vid Ångermanälven och Höga Kustenbron, ungefär som strömningarna på älven innan den passerar älvmynningen vidare ut mot Åbordsön och Bottenhavet.

Och jag går med dagen, snart är det kväll mot natt och sedan är det tisdag.

Jag ber om fred, jag ber om liv, jag ber att sunda förnuftet ska få råda, jag ber om besinning. Jag ber för mig och jag ber för dig!

Må vi trots att det ser ut som det gör gå fina tider till mötes!

Linda Åberg Luthman Höga Kusten Poeten.

,