Berättat av Helena

Berätta om din dag: ✏️

Jag vaknar redan klockan tre på natten, det händer ibland eftersom jag har grava sömnproblem. Jag kikar på Instagram och ser att jag har fått ett snällt meddelande från en tatuerare, han hörde mig prata om min nya bok i radioprogrammet Kropp och själ i P1.

Jag somnar sedan om, en av mina två katter sover hos mig i sängen. Jag vet att jag drömmer konstigt och att jag vill komma ihåg det till det här dagboksinlägget men det är borta.

Jag går upp vid halv åtta, gör kaffe ( Coop snabbkaffe) som jag värmer i en vattenkokare av märket SMEG. Jag har inte köpt den själv, jag lägger sällan mycket pengar på köksapparater, utan det är en present från mina föräldrar. Jag ger katterna mat medan kaffevattnet kokar. Jag har mycket havredryck i kaffet, oftast köper jag IKaffe från Coop, annars Oatly. Dricker flera koppar och äter rostat bröd med Bregott och färdigskivad ost (Port Salut).

Redan vid frukosten öppnar jag ett word-dokument i datorn och fortsätter skriva en essä som ska lämnas in till skolan den här veckan. Jag läser termin tre på ett masterprogram i historia vid Södertörns högskola. Jag började att studera när jag var 44 år gammal och ville byta bana i livet. Siktet var på journalistik men jag insåg att det var historia som var rätt för mig. Jag skriver om synen på tatuering som en destruktiv praktik kopplat till medikaliseringsprocesser. Som vanligt när det är tentatider är mitt vardagsrumsbord belamrat av torn av böcker, jag vill ha dem nära för att kunna slå upp något eller lägga in en fotnot.

Jag skriver i några timmar men tar pauser för att spela Quizkampen och Travel Town på mobilen. Jag skickar några snapar på SnapChat till min vän Lennart. Jag sms:ar en del med min vän Moa. Vi har läst historia tillsammans sedan b-kursen och vi vet precis hur det är när man är trött på sin text och börjar hata den.

Jag öppnar DN (Dagens nyheter) på webben men blir väldigt ledsen. Det är akut kris i Israel och Palestina efter att terrororganisationen Hamas angripit israeler i det värsta massmordet sedan Förintelsen. Fasansfullt. Men nu är Gaza helt avstängt, civilbefolkningen kommer ingenstans och Israel förbereder eventuellt en markoperation. Ett sjukhus har blivit bombat, men det är osäkert varifrån missilen kom. Det är hur som helst en tragedi allt som allt. Tonläget är högt och hårt på alla sociala medier. Jag orkar inte ens gå in på X, det som tidigare hette Twitter. Mitt instagramflöde är folkmord och gulliga katter om vartannat. Det kan inte vara nyttigt för något att ha det så.

Det är fortfarande krig i Ukraina och det har varit en svår jordbävning i Afghanistan. I Sverige breder våldet ut sig, men det som skrämmer mig mest är den politiska retoriken. Vi rör oss snabbt bort från demokrati mot ett repressivt angiveri- och bevakningssamhälle. Jag tänker oerhört mycket på detta varje dag. När jag var barn frågade jag mig hur Förintelsen och avhumaniseringen kunde ske. Jag frågar mig inte det längre, jag ser det hända framför mina ögon, men i dag är fienden muslim, inte jude.

Det känns som att jag borde lägga mitt skrivande på svårare frågor, men jag har skrivit en bok om tatuering som släpptes 13 oktober 2023. Nu ska jag marknadsföra den och förhoppningsvis kunna komma ut och prata om den.

Jag har inte mycket mat hemma och orkar inte laga något så lunchen blir en bit Brie-ost och makrill på burk. Jag köper hem burkmat och tänker att det ska bli en krislåda men det slutar alltid med att jag äter upp det. Jag får väl flytta ut i skogen om det blir krig. Jag är bra på en hel del saker men jättedålig på att laga mat. Det är mycket prat om krisberedskap nu, det är som att fienden redan stod och bankade på dörren. Eventuellt kommer Sverige med i NATO nu till sist, Ulf Kristersson och Jens Stoltenberg såg tydligen lättade ut när Erdogan skickat Sveriges ratifiering till turkiska parlamentet. Vi får väl se säger jag.

Jag skriver i nattlinnet i några timmar. Det är utslitet och noppigt med Darth Vader på, barnsligt men jag älskar Star Wars. När jag ändå är hemma passar jag på att dammsuga hela lägenheten och ett bud från UPS levererar en projektorduk.

När klockan är runt halv fyra börjar jag avsluta essäskrivandet. Jag ska åka till en tatueringsstudio i Aspudden och ta bilder till en tidningsartikel – lokaltidningen Bättre stadsdel ska skriva om min bok och om ett Halloween-event vi ska ha i studion. Jag ska föreläsa, det kommer att bli roliga tävlingar, liveband, spåtant och drop-in tatuering. Jag tar buss 161, det är så bra, den går nästan dörr till dörr och jag älskar att åka buss. Efteråt planerar jag att köpa en stor plocksallad på ICA och spara hälften till i morgon.

Solen skiner från en blå himmen, det är kyligt och gula löv. En fin höstdag.

Jag går av i Aspudden halv fem och gör något som jag inte vågade bestämma mig för innan jag var framme. Jag går in i Aspuddens bokhandel och berättar om min bok och att jag är boende i Hägersten. Vill de kanske ta in en lokal författare? Jag lämnar ett ex av boken och mina kontaktuppgifter. Kanske blir det inget, men jag vågade ändå fråga.

Väl framme vid studion är det ingen som öppnar så jag går en kort promenad och inser att jag inte ätit lunch. Jag stannar på en liten sushirestaurang och beställer 8 bitar. Två lax, en räka, fyra rullar och en avokado.

När jag kommer tillbaka är dörren öppen och jag träffar Dani (tatueringslärling) och hennes sambo. Efter en stund kommer fotografen och tar fina bilder. Det känns ändå roligt och mer ”verkligt” att jag har gett ut en bok.

I studion är det pyntat till Halloween med spindlar, fladdermöss, läskiga masker och bisarra bilder. Det är så roligt att Halloween blivit stort i Sverige. Jag minns att folk klagade i början, att det bara var kommersiellt och amerikanskt, men vad är inte det? Jag klär ut mig i en Pennywise-mask från den senaste filmatiseringen av Stephen Kings ”IT”. Den är bra men inget kan vara mer otäckt än Tim Currys version av clownen. Jag såg den som tonåring och blev nog aldrig densamma efteråt haha.

Jag får skjuts hem men har ju redan ätit sushi så det gör inget. Jag kan handla mat i morgon, då ska jag in till stan och träna Bikram Yoga, yoga i 40 graders värme.

När jag kommer hem korkar jag upp en flaska alkoholfritt bubbel som blev över från min bokrelease och lyssnar på en podcast: Haveristerna. Men jag orkar inte koncentrera mig länge, så efter lite funderande tänker jag att jag ändå ska skriva ett dagboksinlägg och skicka in.

Antagligen kommer jag att gå och lägga mig tidigt, jag blir trött fort på kvällarna. Det var ändå en lite roligare dag att skriva om, planering för föreläsning, bilder till artikel om mig och boken och essäskrivande till skolan. Ibland är man ju bara på jobbet, det är ju inte lika spännande.

Nu ska jag ge katterna kvällsmat, duscha, smörja in mig (använder mycket ACO-produkter till ansikte och kropp), ta mina mediciner och förhoppningsvis få sova hela natten.