Berättat av Barbro Wärngård
Berätta om din dag: ✏️
Hej! Jag vaknade, som jag brukar med mobilen på väckning, kl. 08.18. Satte på radion och hörde på den innan jag klev ur sängen. Dagens hemska nyheter, vår värld är helt galen, med det gastkramande kriget mellan Israel och Gaza, kriget i Ukraina efter Rysslands fasansfulla invasion i februari 2022, dagens jakt på förövarna av skjutningar och explosioner i Sverige( något nytt varje dag), Trump på g i USA, ny trumptyp kan vinna i Argentina och sen förstås vår egen usla regering med bl.a. ett nytt förslag, som försämrar klimatomställningen. Detta bara ett axplock av bedrövligheter. Lyssnade sen på Ekonominyheterna och Vetenskapsmyheterna innan jag klev upp ur sängen. Efter vanliga medikamenter och kaffe gympade jag sen med Sofia på Svt 1, såsom jag ofta gör på vardagar under 20 minuter, dels för att hålla mig lite i form, dels för att komma upp! Det är nu på fjärde året jag gympar hemma på detta vis med start under pandemins första månad i februari 2020. Mycket bra. Därefter havregrynsgröt och frukt till frukost. Pysslade sen lite hemma med blommor, tvätt av ett köksfönster (blev sådär bra), läste ut en kriminalroman av Dorothy Sayers, skrev några mail till vänner. Åt en restlunch av kyckling, ärtor och morot och åkte sen för att hämta mina barnbarn, Ada 14 år och Enid 10 år vid deras skola , Engelbreksskolan. Iklädd såsom alltid jeans. Har tagit fram vinterkängorna men idag var det faktiskt ovanligt skönt ute: sol och
vindstilla. Barnbarnen ser ff glada över att bli hämtade. Vi köpte hem chokladmuffins och kaka och gick hem
till dem på Döbelnsgatan. Det är alltid så roligt att träffa barnbarnen. De bråkade dock på vägen hem och den äldsta var trött och ledsen. Min dotter( barnens moder) jobbade hemifrån, såsom är vanligare nu efter pandemin. Sen hade vi lite familjesamvaro inklusive läsläsning och läxförhör. Det är många skrivningar för de som går i klass 8. Stressigt för dem. Jag åkte hem till min bostad på Södermalm ganska tidigt. Bor i Stockholms Kooperativa förening, SKB, förträffligt boende. Denna lägenhet i ett blått hus, vid Barnängen, fick jag efter 51 år i kön. Jag har utsikt över baksidan av Vitabergsparken, nu i underbara höstfärger. Det är en nåd att bo här. På kvällen såg jag programmet “Fråga Lund”, i vilket man alltid lär sig något nytt. Läste sen Vi-tidningen och gick sen till sängs strax före kl. 12, då jag vanligen går och lägger mig. Alltså en ganska vanlig dag för mig som pensionär.